Forskarna har använt sig av svenska registerdata under perioden från det första dödsfallet i mars 2020 fram till och med 23 februari 2021. De två grupper som valdes ut för analysen bestod av alla svenskar i arbetsför ålder (20–66 år) som arbetade under perioden, respektive personer 67 år eller äldre som levde ihop med minst en arbetande person 20–66 år.
Anhörigas hemarbete kan ha minskat covid-19-dödligheten bland äldre
Med hjälp av registerdata under ett knappt år från det första dödsfallet i covid-19 i Sverige har forskare undersökt dödlighet i förhållande till personers yrke – och mer indirekt om dess påverkan på äldre personer som de yrkesarbetande bor med.
Studien visar att taxi- eller bussförare, städare och anställda inom serviceyrken var överrepresenterade bland de som dog i covid-19. Men när forskarna tog hänsyn till faktorer som inkomst, utbildning och födelseland kvarstod inget tydligt samband mellan yrke och dödlighet.
– Resultatet visar att det främst varit andra socioekonomiska faktorer än yrke som ökat risken för att dö i covid-19. Det visar att ojämlikhet spelar roll för individers ohälsa, säger Sunnee Billingsley, forskare i sociologi vid Stockholms universitet och författare till den nya studien, i ett pressmeddelande.
Däremot visade det sig att dödligheten var högre bland äldre som bodde tillsammans med personer som inte hade möjlighet att arbeta hemifrån eller som jobbade inom leverans- eller postservice. Detta även när forskarna kontrollerade mot socioekonomiska faktorer.
“Även om äldre själva begränsade sin kontakt med andra för att skydda sig själva kan de fortfarande ha varit sårbara på grund av att familjemedlemmar fortsatte gå till sina arbetsplatser”, står det i studien.
Annan forskning från Stockholms universitet har visat att äldre personer har en högre risk att dö i covid-19 om de bor tillsammans med personer i arbetsför ålder, det vill säga 66 år eller yngre, något som Äldre i Centrum tidigare har rapporterat om.
Sunnee Billingsley m fl (2021). Covid-19 mortality across occupations and secondary risks for elderly individuals in the household: A population register-based study. Publicerad i Scandinavian journal of work, environment and health.
Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Personalen maktlös under pandemin
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

De stod mitt i en flod av information
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.