Hjärtmedicin kopplas till minskad dödlighet efter höftoperation

Många som drabbas av en höftfraktur är äldre personer, sköra och multisjuka. En operation kan i dessa fall innebära extra stresspåslag och vara tufft för äldre. Nu visar forskning att blodtrycksmedicin kan minska dödligheten efter en höftfrakturoperation.

De senaste åren har sjukvården satsat stora resurser för att förbättra situationen för personer som är i riskzonen för att drabbas av höftfrakturer. Det handlar bland annat om att dessa personer, exempelvis äldre, får snabbspår till operationer och multidisciplinära team där olika specialister tar hand om patienten från ankomst till utskrivning. 

Trots detta har dödligheten för höftfrakturer varit oförändrad och upp till en tredjedel av patienterna dör inom ett år av en höftfrakturoperation. Nu visar en avhandling som letts av läkaren Ahmad Mohammad Ismail i Region Örebro, tillika tidigare doktorand vid Örebro universitet, att mediciner som sänker blodtrycket, så kallade betablockerare, kanske kan minska risken att dö.

– Vi ser att våra patienter blir äldre och sjukare, men vården har också blivit bättre med åren. Det är ju de äldsta och sköraste som ådrar sig höftfrakturer. Medelåldern är 82 år. Det jag visade i avhandlingen var ett samband mellan behandling med betablockad, som är en vanlig hjärtmedicin, och en minskad dödlighet upp till ett år efter höftfrakturkirurgi, säger han i ett pressmeddelande. 

Betablockad, som är en välkänd och billig medicin, kan på så vis vara ett lättillgängligt sätt att ge en bättre överlevnad för personer som drabbas av höftfrakturer. Det behövs dock mer forskning som bekräftar fynden innan man kan tillämpa resultaten inom hälso- och sjukvården. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Ahmad Mohammad Ismail (2022). The association between beta-blocker therapy and mortality in hip fracture patients. Örebro universitet.

Delstudier

I. Ahmad Mohammad Ismail m fl (2020). β-adrenergic blockade is associated with a reduced risk of 90-day mortality after surgery for hip fractures. Publicerad i Trauma surgery & acute care open.

II. Ahmad Mohammad Ismail m fl (2022). A nationwide observational cohort study of the relationship between beta-blockade and survival after hip fracture surgery. Publicerad i European journal of trauma and emergency surgery. 

III. Ahmad Mohammad Ismail m fl (2021). Beta-blocker therapy is associated with increased 1-year survival after hip fracture surgery: A retrospective cohort study. Publicerad i Anesthesia and analgesia.

IV. Ahmad Mohammad Ismail m fl (2022). The interaction between pre-admission β-blocker therapy, the Revised Cardiac Risk Index, and mortality in geriatric hip fracture patients. Publicerad i Journal of trauma and acute care surgery. 

Relaterat

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.

Tarmbakterier kopplas till skörhet

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.

Fler nyheter

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.