Äldre par på träningscykel
Foto: Mostphotos

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Så kallad supramaximal högintensiv intervallträning, HIT, innebär mycket krävande och pulshöjande aktivitet i intervaller om bara några sekunder. Träningsformen är tidseffektiv, men det finns begränsat med studier om hur bra det är för äldre personer, och om det finns några risker med träningen.

Emma Simonsson har i sin avhandling undersökt just det. Hon har bland annat genomfört en tre månader lång träningsstudie med äldre personer i Västerbotten, som visar att högintensiv intervallträning både är bra och säkert.

Totalt 68 deltagare ingick i studien, där hälften fick cykla i tio intervaller om sex sekunder i totalt 20 minuter, medan den andra halvan fick cykla i tre intervaller om åtta minuter, totalt 40 minuter.

Båda grupperna förbättrade sin fysiska förmåga och fick bland annat ökad kondition och bättre blodtryck. Gruppen som gjorde högintensiv träning fick också starkare ben, trots att den totala träningstiden bara var hälften så lång. De visade också tecken på att en möjlig förbättring av arbetsminnet.

Alla deltagare klarade av att genomföra cyklingen utan allvarliga biverkningar eller skador, men de som fick högintensiv träning hade oftast mindre träningsvärk och fler positiva upplevelser av aktiviteten.

– Även om mer forskning med större grupper vore värdefullt har vi nu tillräckligt med kunskap för att säga att mycket högintensiv intervallträning på en kontrollera målintensitet kan vara en effektiv och tilltalande träningsmetod för äldre. Träningsformen kompletterar de program som vanligen erbjuds äldre personer. Ett mer varierat utbud där alla har möjlighet att välja det som passar just dem kan bidra till att främja fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande även i äldre åldersgrupper, säger Emma Simonsson, i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen

Emma Simonsson (2024). Supramaximal high-intensity interval training for older adults: motivation, applicability, physiological and cognitive effects. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier 

I. Emma Simonsson, Lars Jonasson Stiernman, Anders Lundquist, Erik Rosendahl, Mattias Hedlund, Nina Lindelöf m fl (2022). Dopamine d2/3-receptor availability and its association with autonomous motivation to exercise in older adults: An exploratory [11c]-raclopride study. Publicerad Frontiers in human neuroscience.

II. Erik Frykholm, Emma Simonsson, Sofi Levik Sandström, Mattias Hedlund, Henrik Holmberg, Bengt Johansson m fl (2024). Applicability of a supramaximal high-intensity interval training program for older adults previously not engaged in regular exercise: Analyses of secondary outcomes from the Umeå HIT Study. Publicerad I Psychology of sport and exercise.

III. Emma Simonsson, Sofi Levik Sandström, Mattias Hedlund, Henrik Holmberg, Bengt Johansson, Nina Lindelöf m fl (2023). Effects of controlled supramaximal high-intensity interval training on cardiorespiratory fitness and global cognitive function in older adults: the Umeå hit study-a randomized controlled trial. The journals of gerontology.

IV. Emma Simonsson och Carl-Johan Boraxbekk [manuskript]. Functional changes in hippocampus activity during pattern completion are related to improved fitness and performance improvements.

Relaterat

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler nyheter

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…