Äldre par på träningscykel
Foto: Mostphotos

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Så kallad supramaximal högintensiv intervallträning, HIT, innebär mycket krävande och pulshöjande aktivitet i intervaller om bara några sekunder. Träningsformen är tidseffektiv, men det finns begränsat med studier om hur bra det är för äldre personer, och om det finns några risker med träningen.

Emma Simonsson har i sin avhandling undersökt just det. Hon har bland annat genomfört en tre månader lång träningsstudie med äldre personer i Västerbotten, som visar att högintensiv intervallträning både är bra och säkert.

Totalt 68 deltagare ingick i studien, där hälften fick cykla i tio intervaller om sex sekunder i totalt 20 minuter, medan den andra halvan fick cykla i tre intervaller om åtta minuter, totalt 40 minuter.

Båda grupperna förbättrade sin fysiska förmåga och fick bland annat ökad kondition och bättre blodtryck. Gruppen som gjorde högintensiv träning fick också starkare ben, trots att den totala träningstiden bara var hälften så lång. De visade också tecken på att en möjlig förbättring av arbetsminnet.

Alla deltagare klarade av att genomföra cyklingen utan allvarliga biverkningar eller skador, men de som fick högintensiv träning hade oftast mindre träningsvärk och fler positiva upplevelser av aktiviteten.

– Även om mer forskning med större grupper vore värdefullt har vi nu tillräckligt med kunskap för att säga att mycket högintensiv intervallträning på en kontrollera målintensitet kan vara en effektiv och tilltalande träningsmetod för äldre. Träningsformen kompletterar de program som vanligen erbjuds äldre personer. Ett mer varierat utbud där alla har möjlighet att välja det som passar just dem kan bidra till att främja fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande även i äldre åldersgrupper, säger Emma Simonsson, i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen

Emma Simonsson (2024). Supramaximal high-intensity interval training for older adults: motivation, applicability, physiological and cognitive effects. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier 

I. Emma Simonsson, Lars Jonasson Stiernman, Anders Lundquist, Erik Rosendahl, Mattias Hedlund, Nina Lindelöf m fl (2022). Dopamine d2/3-receptor availability and its association with autonomous motivation to exercise in older adults: An exploratory [11c]-raclopride study. Publicerad Frontiers in human neuroscience.

II. Erik Frykholm, Emma Simonsson, Sofi Levik Sandström, Mattias Hedlund, Henrik Holmberg, Bengt Johansson m fl (2024). Applicability of a supramaximal high-intensity interval training program for older adults previously not engaged in regular exercise: Analyses of secondary outcomes from the Umeå HIT Study. Publicerad I Psychology of sport and exercise.

III. Emma Simonsson, Sofi Levik Sandström, Mattias Hedlund, Henrik Holmberg, Bengt Johansson, Nina Lindelöf m fl (2023). Effects of controlled supramaximal high-intensity interval training on cardiorespiratory fitness and global cognitive function in older adults: the Umeå hit study-a randomized controlled trial. The journals of gerontology.

IV. Emma Simonsson och Carl-Johan Boraxbekk [manuskript]. Functional changes in hippocampus activity during pattern completion are related to improved fitness and performance improvements.

Relaterat

Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja

I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.