Högutbildade får mer prostatacancervård

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och upptäcks oftast hos män i 70-årsåldern. Nu har ett forskarteam från Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet undersökt hur behandlingen för prostatacancer skiljer sig mellan olika grupper av män.

Resultaten visar att utbildning och inkomst påverkar utredningar och behandlingar för män med misstänkt eller nyligen diagnostiserad prostatacancer.

47 procent av männen med lång utbildning och högre inkomst fick genomgå magnetkameraundersökningar, jämfört med 35 procent av männen som hade lägre utbildningsnivå och inkomst.

För de som hade högre socioekonomi var sannolikheten också större att få botande behandling för allvarlig prostatacancer. Här låg andelarna på 89 respektive 75 procent i de olika grupperna.

Även dödligheten skilde sig. 8,5 procent av männen med låg inkomst dog, medan siffran för män med hög inkomst var 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom när de fick sin diagnos, och inte för att de fick sämre vård efter diagnosen.

– Trots att Sverige är ett förhållandevis socioekonomiskt jämlikt land, visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. Men jämfört med andra länder är våra skillnader ganska små, säger Ola Bratt, professor vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

En möjlig väg till ökad jämlikhet skulle kunna vara organiserad prostatacancertestning.

– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken, så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger Ulf Strömberg, adjungerad professor vid Göteborgs universitet.