Hörselforskningen som lyssnar på äldreboendepersonalen

Forskare vid Karlstads och Linköpings universitet får medel för forskning kring hörselnedsättning.

Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.

– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.

I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.

Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.

Relaterat

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Fler nyheter

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.