Hörselforskningen som lyssnar på äldreboendepersonalen

Forskare vid Karlstads och Linköpings universitet får medel för forskning kring hörselnedsättning.

Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.

– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.

I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.

Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.

Relaterat

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

»Låt oss få måltider i bamba«

Låt äldre personer äta i skolmatsalen för flera vinster, för både barnen och de äldre själva. Det skriver Evy Warholm i Göteborg.

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.