Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.
– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.
I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.
– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.
Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
