Forskare vid Karlstads universitet och Linköpings universitet med doktoranden Siri Jakobsson Störe i spetsen, har publicerat två studier om robotars inverkan på sömnen för äldre vuxna. I den första studien, som publicerades på nätet i somras, har de sammanställd tidigare forskning i form av fyra tidigare studier, som jämför effekten av robotar, gosedjur och vanlig sömnbehandling för äldre vuxna, med och utan demenssjukdom. Och effekten tycks utebli.
– Resultatet visade att robotar, mjukisleksaker och behandling som vanligt hade samma effekter på deltagarnas totala sömntid, det vill säga inga effekter alls, konstaterar Siri Jakobsson Störe i en nyhet på Karlstads universitets hemsida.
Faktum är att det inte fanns så mycket forskning på robotars effekt på sömnen, och i studierna använde man inte heller robotar som är specifikt inriktade på just sömnproblem. Alla studiedeltagare hade heller inte sömnproblem.
I en annan studie, som publicerades alldeles nyligen, har Siri Jakobsson Störe och kollegor i stället själva undersökt en dedikerad sömnrobot. Det är en slags kudde som gör andningsljud och rör sig i takt med dem. Men efter en tre veckor lång behandling gick det inte heller här att konstatera några förbättringar, denna gång i termer av andningstakt, nedvarvning och insomning.
– Resultaten är på gruppnivå, så roboten kan tänkas vara effektiv för vissa individer eller undergrupper, men här behövs det mer forskning innan hälso- och sjukvårdspersonal eventuellt kan rekommendera behandlingen, säger Siri Jakobsson Störe.
Siri Jakobsson Störe, Linda Beckman och Niklas Jakobsson (2022). The effect of robot interventions on sleep in adults: a systematic review and network meta-analysis. Journal of clinical sleep medicine.
Siri Jakobsson Störe, Maria Tillfors, Erik Wästlund, Charlotte Angelhoff, Gerhard Andersson och Annika Norell-Clarke (2022). The effects of a sleep robot intervention on sleep, depression and anxiety in adults with insomnia – A randomized waitlist-controlled trial. Journal of sleep research.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
