Forskare vid Karlstads universitet och Linköpings universitet med doktoranden Siri Jakobsson Störe i spetsen, har publicerat två studier om robotars inverkan på sömnen för äldre vuxna. I den första studien, som publicerades på nätet i somras, har de sammanställd tidigare forskning i form av fyra tidigare studier, som jämför effekten av robotar, gosedjur och vanlig sömnbehandling för äldre vuxna, med och utan demenssjukdom. Och effekten tycks utebli.
– Resultatet visade att robotar, mjukisleksaker och behandling som vanligt hade samma effekter på deltagarnas totala sömntid, det vill säga inga effekter alls, konstaterar Siri Jakobsson Störe i en nyhet på Karlstads universitets hemsida.
Faktum är att det inte fanns så mycket forskning på robotars effekt på sömnen, och i studierna använde man inte heller robotar som är specifikt inriktade på just sömnproblem. Alla studiedeltagare hade heller inte sömnproblem.
I en annan studie, som publicerades alldeles nyligen, har Siri Jakobsson Störe och kollegor i stället själva undersökt en dedikerad sömnrobot. Det är en slags kudde som gör andningsljud och rör sig i takt med dem. Men efter en tre veckor lång behandling gick det inte heller här att konstatera några förbättringar, denna gång i termer av andningstakt, nedvarvning och insomning.
– Resultaten är på gruppnivå, så roboten kan tänkas vara effektiv för vissa individer eller undergrupper, men här behövs det mer forskning innan hälso- och sjukvårdspersonal eventuellt kan rekommendera behandlingen, säger Siri Jakobsson Störe.
Siri Jakobsson Störe, Linda Beckman och Niklas Jakobsson (2022). The effect of robot interventions on sleep in adults: a systematic review and network meta-analysis. Journal of clinical sleep medicine.
Siri Jakobsson Störe, Maria Tillfors, Erik Wästlund, Charlotte Angelhoff, Gerhard Andersson och Annika Norell-Clarke (2022). The effects of a sleep robot intervention on sleep, depression and anxiety in adults with insomnia – A randomized waitlist-controlled trial. Journal of sleep research.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning visar hur den så kallade hälsolitteraciteten kan öka – och minska ohälsa.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
