Forskare vid Karlstads universitet och Linköpings universitet med doktoranden Siri Jakobsson Störe i spetsen, har publicerat två studier om robotars inverkan på sömnen för äldre vuxna. I den första studien, som publicerades på nätet i somras, har de sammanställd tidigare forskning i form av fyra tidigare studier, som jämför effekten av robotar, gosedjur och vanlig sömnbehandling för äldre vuxna, med och utan demenssjukdom. Och effekten tycks utebli.
– Resultatet visade att robotar, mjukisleksaker och behandling som vanligt hade samma effekter på deltagarnas totala sömntid, det vill säga inga effekter alls, konstaterar Siri Jakobsson Störe i en nyhet på Karlstads universitets hemsida.
Faktum är att det inte fanns så mycket forskning på robotars effekt på sömnen, och i studierna använde man inte heller robotar som är specifikt inriktade på just sömnproblem. Alla studiedeltagare hade heller inte sömnproblem.
I en annan studie, som publicerades alldeles nyligen, har Siri Jakobsson Störe och kollegor i stället själva undersökt en dedikerad sömnrobot. Det är en slags kudde som gör andningsljud och rör sig i takt med dem. Men efter en tre veckor lång behandling gick det inte heller här att konstatera några förbättringar, denna gång i termer av andningstakt, nedvarvning och insomning.
– Resultaten är på gruppnivå, så roboten kan tänkas vara effektiv för vissa individer eller undergrupper, men här behövs det mer forskning innan hälso- och sjukvårdspersonal eventuellt kan rekommendera behandlingen, säger Siri Jakobsson Störe.
Siri Jakobsson Störe, Linda Beckman och Niklas Jakobsson (2022). The effect of robot interventions on sleep in adults: a systematic review and network meta-analysis. Journal of clinical sleep medicine.
Siri Jakobsson Störe, Maria Tillfors, Erik Wästlund, Charlotte Angelhoff, Gerhard Andersson och Annika Norell-Clarke (2022). The effects of a sleep robot intervention on sleep, depression and anxiety in adults with insomnia – A randomized waitlist-controlled trial. Journal of sleep research.
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
