Forskare vid Karlstads universitet och Linköpings universitet med doktoranden Siri Jakobsson Störe i spetsen, har publicerat två studier om robotars inverkan på sömnen för äldre vuxna. I den första studien, som publicerades på nätet i somras, har de sammanställd tidigare forskning i form av fyra tidigare studier, som jämför effekten av robotar, gosedjur och vanlig sömnbehandling för äldre vuxna, med och utan demenssjukdom. Och effekten tycks utebli.
– Resultatet visade att robotar, mjukisleksaker och behandling som vanligt hade samma effekter på deltagarnas totala sömntid, det vill säga inga effekter alls, konstaterar Siri Jakobsson Störe i en nyhet på Karlstads universitets hemsida.
Faktum är att det inte fanns så mycket forskning på robotars effekt på sömnen, och i studierna använde man inte heller robotar som är specifikt inriktade på just sömnproblem. Alla studiedeltagare hade heller inte sömnproblem.
I en annan studie, som publicerades alldeles nyligen, har Siri Jakobsson Störe och kollegor i stället själva undersökt en dedikerad sömnrobot. Det är en slags kudde som gör andningsljud och rör sig i takt med dem. Men efter en tre veckor lång behandling gick det inte heller här att konstatera några förbättringar, denna gång i termer av andningstakt, nedvarvning och insomning.
– Resultaten är på gruppnivå, så roboten kan tänkas vara effektiv för vissa individer eller undergrupper, men här behövs det mer forskning innan hälso- och sjukvårdspersonal eventuellt kan rekommendera behandlingen, säger Siri Jakobsson Störe.
Siri Jakobsson Störe, Linda Beckman och Niklas Jakobsson (2022). The effect of robot interventions on sleep in adults: a systematic review and network meta-analysis. Journal of clinical sleep medicine.
Siri Jakobsson Störe, Maria Tillfors, Erik Wästlund, Charlotte Angelhoff, Gerhard Andersson och Annika Norell-Clarke (2022). The effects of a sleep robot intervention on sleep, depression and anxiety in adults with insomnia – A randomized waitlist-controlled trial. Journal of sleep research.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
