Ingen vanlig dödlighet

– Att medellivslängden sjunker tydligt för både män och kvinnor mellan olika år är ovanligt. Det har inte observerats sedan 1968, då förändringen också var mindre än 2020, säger Martin Kolk, docent i demografi och en av rapportens författare.

Rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 har tagits fram av Institutet för framtidsstudier på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Forskare vid institutet och Stockholms universitet har självständigt undersökt hur dödsmönstren utmärkt sig under 2020, och jämfört både med tidigare år och den prognos Statistiska centralbyrån, SCB, gjorde för 2020 innan pandemin blev känd. Rapporten studerar dödligheten i olika åldersgrupper, uppdelat mellan könen, under olika månader, och på regional nivå.

Forskarna använder både SCB:s statistik på samtliga dödsfall och statistiken från Folkhälsomyndigheten på dödsfall i covid-19 för att studera dödlighet och överdödlighet i olika åldersgrupper. I rapporten framgår att dödligheten i covid-19 gör att tidigare års ökningar av medellivslängd bröts under 2020, och att den observerade medellivslängden i Sverige 2020 i stället låg på nivåerna för 2017 (för män) och 2018 (för kvinnor).

Nedgången i medellivslängd jämfört med 2019 var störst för män i Kronobergs län (-1,25 år), Gotland (-1,19 år) och Stockholms län (-1,15 år). De regioner där medellivslängden påverkats minst finns i västra och södra Sverige och i övre Norrland.

Rapporten visar också att den förhöjda dödligheten under 2020 har varit koncentrerad till högre åldrar. Det gör att påverkan på olika åldersjusterade dödlighetsmått såsom återstående medellivslängd blir mindre än om man studerar avvikelser i antalet dödsfall mellan olika år.

Andra resultat i rapporten pekar på att dödligheten i andra dödsorsaker än i covid-19 var lägre 2020 än under tidigare år. 7 752 fler dödsfall inträffade under 2020 än vad som tidigare prognostiserats för detta år.