Per Gustafson (2024). Deltidsarbetets betydelse för kvinnors och mäns pensioner. En redovisning av kunskapsläget. Inspektionen för socialförsäkringen.
Inte helt klart hur deltid påverkar pensionen
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har på uppdrag av regeringen sammanställt den forskning som finns om hur kvinnors och mäns pensioner påverkas av att arbeta deltid. Bakgrunden är att kvinnor generellt har lägre pension än män och att en av anledningarna är att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid. Utjämningen mellan könen går långsamt, vilket delvis beror på att pensionen grundas på inkomsterna under hela livet, vilket ger en lång eftersläpning i utvecklingen.
Rapportens författare Per Gustafson skriver att det är uppenbart att skillnader i arbetstid mellan kvinnor och män bidrar till lägre pensionen för kvinnor. Men samtidigt saknas det forskning som kan visa att hur stor del av skillnaden mellan könen som kommer från just deltidsarbete. Orsaken är att det inte finns tillräckligt bra data om vår arbetstid under hela arbetslivet.
ISF lägger fram statistik över deltidsarbete, inkomster och pensioner, och presenterar den forskning som gjorts för att avgöra hur skillnaden i pension uppkommer mellan könen.
Siffrorna visar att kvinnors deltidsarbete gått ner från 50 procent i slutet av 80-talet till 26 procent 2023. Motsvarande siffror för män visar en ökning från sex till elva procent. Män arbetar oftare deltid när de är på väg in i och ut ur arbetslivet, medan kvinnor oftare arbetar deltid för att kunna kombinera jobbet med hem och barn. Men en rad olika faktorer styr deltidsarbetet.
Ännu ett skäl till att det är svårt att avgöra vilken påverkan deltidsarbete har på en persons livstidsinkomst är att alternativet till deltid för många inte är ett heltidsarbete, utan att inte jobba alls. För dem bidrar ett deltidsjobb till att höja inkomst och pension.
Relaterat
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…