C Nystrand C, S Hao, E Heintz och V Sparring (2023). Kostnadseffektiviteten av bältrosvaccinering med Shingrix® i Region Stockholm. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm.
Omkring 95 procent av alla vuxna i Sverige har haft vattkoppor. Det innebär att de flesta har en risk att utveckla bältros. De flesta som insjuknar i bältros får milda komplikationer, men vissa drabbas av långvarig smärta och komplikationer som kan minska livskvalitén och leda till ett ökat vårdbehov.
Stockholm centrum för hälsoekonomi har nyligen publicerat en rapport om kostnadseffektiviteten för bältrosvaccin. Personer som är 65 år och äldre i Region Stockholm som erbjudits vaccination mot bältros har jämförts med personer i samma ålder som inte erbjudits vaccination mot bältros. Syftet med analysen var att jämföra kostnader och hälsoeffekter mellan de olika grupperna.
De som deltog i analysen har blivit vaccinerade med Shingrix som är ett av två vacciner för bältros som finns på marknaden just nu. Vaccinet Zostavax som kom ut tidigare har lägre skyddseffekt än Shingrix och har tidigare utvärderats i en svensk kontext där man kom fram till att vaccinet inte var kostnadseffektivt.
Resultaten visar att vaccination av bältros med Shingrix-vaccinet, med ett pris per dos om 1 780 kronor, inte kan bedömas vara kostnadseffektivt i regionen.
– Skulle priset minska skulle det gagna både äldre och regionen. Det är ovanligt med allvarliga komplikationer relaterade till bältros, och de flesta behöver inte specialiserad vård eller slutenvård. Därför vägs hälsovinster och kostnadsbesparingar utifrån att färre äldre insjuknar efter vaccination inte upp mot kostnaderna för regionen om de skulle bekosta vaccinationen av äldre vid ett pris på 1780 kr per dos, säger Camilla Nystrand som är hälsoekonom på Centrum för hälsoekonomi.
C Nystrand C, S Hao, E Heintz och V Sparring (2023). Kostnadseffektiviteten av bältrosvaccinering med Shingrix® i Region Stockholm. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm.
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.