Adhd står för attention-deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Cirka tre procent av världens vuxna befolkning drabbas av adhd.
Generationskoppling mellan adhd och demens
Föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd har högre risk för demens, jämfört med de som har barn och barnbarn utan adhd. Det visar en studie från Karolinska institutet.
De senaste årtiondena har antalet nya adhd-diagnoser ökat i takt med medvetenheten och kunskapen. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal studier som har studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd.
Men en ny studie från Karolinska institutet försöker överbrygga detta genom att studera i vilken utsträckning äldre personer diagnostiseras med demens om de har yngre anhöriga med adhd.
Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk att drabbas av demens, jämfört med föräldrar med barn utan adhd. Likaså var risken för Alzheimers sjukdom, den vanligaste typen av demens, högre för föräldrar vars barn hade adhd. Det var också mer sannolikt att de hade en tidig demensdebut.
Däremot var sambandet lägre för mor- och farföräldrar till personer med adhd även om det fortfarande var tio procent högre risk för demens.
Fakta
ADHD
Men forskarna betonar att det endast är 0,17 procent av föräldrarna som fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden och att det inte går att fastställa ett orsakssamband. Men det finns potentiella förklaringar som kan vara värda att undersökas i framtida studier.
– Man kan tänka sig att det finns hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga faktorer, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Fynden tyder på att det finns en ärftlig eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang som är doktorand vid samma institution.
Fakta
Studien
Fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001 inkluderades i studien. Drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplades dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln:
Le Zhang m fl (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden. Publicerad i Alzheimer’s & dementia.
Relaterat
Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
Fler nyheter
Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…
