Generationskoppling mellan adhd och demens

Föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd har högre risk för demens, jämfört med de som har barn och barnbarn utan adhd. Det visar en studie från Karolinska institutet.

De senaste årtiondena har antalet nya adhd-diagnoser ökat i takt med medvetenheten och kunskapen. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal studier som har studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd. 

Men en ny studie från Karolinska institutet försöker överbrygga detta genom att studera i vilken utsträckning äldre personer diagnostiseras med demens om de har yngre anhöriga med adhd. 

Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk att drabbas av demens, jämfört med föräldrar med barn utan adhd. Likaså var risken för Alzheimers sjukdom, den vanligaste typen av demens, högre för föräldrar vars barn hade adhd. Det var också mer sannolikt att de hade en tidig demensdebut. 

Däremot var sambandet lägre för mor- och farföräldrar till personer med adhd även om det fortfarande var tio procent högre risk för demens. 

Fakta
ADHD

Adhd står för attention-deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Cirka tre procent av världens vuxna befolkning drabbas av adhd. 

Men forskarna betonar att det endast är 0,17 procent av föräldrarna som fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden och att det inte går att fastställa ett orsakssamband. Men det finns potentiella förklaringar som kan vara värda att undersökas i framtida studier. 

– Man kan tänka sig att det finns hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga faktorer, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Fynden tyder på att det finns en ärftlig eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang som är doktorand vid samma institution. 

Fakta
Studien

Fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001 inkluderades i studien. Drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplades dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens. 

Ladda ner den vetenskapliga artikeln:

Le Zhang m fl (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden. Publicerad i Alzheimer’s & dementia.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.