Adhd står för attention-deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Cirka tre procent av världens vuxna befolkning drabbas av adhd.
Generationskoppling mellan adhd och demens
Föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd har högre risk för demens, jämfört med de som har barn och barnbarn utan adhd. Det visar en studie från Karolinska institutet.
De senaste årtiondena har antalet nya adhd-diagnoser ökat i takt med medvetenheten och kunskapen. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal studier som har studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd.
Men en ny studie från Karolinska institutet försöker överbrygga detta genom att studera i vilken utsträckning äldre personer diagnostiseras med demens om de har yngre anhöriga med adhd.
Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk att drabbas av demens, jämfört med föräldrar med barn utan adhd. Likaså var risken för Alzheimers sjukdom, den vanligaste typen av demens, högre för föräldrar vars barn hade adhd. Det var också mer sannolikt att de hade en tidig demensdebut.
Däremot var sambandet lägre för mor- och farföräldrar till personer med adhd även om det fortfarande var tio procent högre risk för demens.
Fakta
ADHD
Men forskarna betonar att det endast är 0,17 procent av föräldrarna som fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden och att det inte går att fastställa ett orsakssamband. Men det finns potentiella förklaringar som kan vara värda att undersökas i framtida studier.
– Man kan tänka sig att det finns hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga faktorer, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Fynden tyder på att det finns en ärftlig eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang som är doktorand vid samma institution.
Fakta
Studien
Fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001 inkluderades i studien. Drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplades dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln:
Le Zhang m fl (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden. Publicerad i Alzheimer’s & dementia.
Relaterat
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Fler nyheter
Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan generationer har fördjupats, visar ny forskning från Malmö universitet.
Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
