Fotocollage: MEMOday/Abilia och Pexels

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Personer med kognitiv svikt kan ha problem med att uppfatta tid. Några minuter kan upplevas som en hel dag och det kan vara svårt att orientera sig tidsmässigt vid uppvaknande på natten. Det kan leda till oro och att man exempelvis ringer till hemtjänst eller anhöriga mitt i natten bara för att fråga vad klockan är.

Med hjälp av elektroniska tidshjälpmedel som är lätta att förstå, som arbetsterapeuter kan införskaffa åt personer med demenssjukdom, kan problemen minska. Den enklaste formen av tidshjälpmedel är en elektronisk kalender som visar tid, veckodag och datum. Det finns även kalendrar där man kan få tiden uppläst och som kan ställas in på olika språk. Den kombinerade klockan och kalandern kan göra personer med kognitiva problem mer självständiga och mindre oroliga.

Gunnel Janeslätt leder det internationella forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens vid Region Dalarna, där de undersöker hur tidshjälpmedel kan vara till hjälp för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga, men att det är viktigt att få hem hjälpmedlet tidigt i demensförloppet för att hinna etablera en vana, eftersom en del patienter är ovilliga att ta emot hjälpmedel i början. Arbetsterapeuterna skulle också behöva mer tid att följa upp hur hjälpmedlet används.

I forskningsprojektet har man även upptäckt att det finns ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom vilket skulle kunna leda till att upptäcka demenssjukdom tidigt och därmed kunna sätta in insatser på ett tidigare stadium.

Fakta
Forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens

Ett FORTE-finansierat internationellt forskningsprojekt med Region Dalarna som forskningshuvudman. Gunnel Janeslätt som är medicine doktor är projketledare.

Projektets konsortium omfattar samarbete med Karolinska institutet och Danderyds sjukhus. På Högskolan Dalarna finns ett flertal medforskare och en doktornad. Det pågår också forskning i Indien vid Manipal university samt i Japan på Research institute in Tokorozawa. En kvalitativ artikel är publicerad 2020 och flera är under arbete.

Läs den vetenskapliga artikeln

AC Persson, IL Boman, L Dahlberg, G Janeslätt, MC Möller och M Löfgren. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. Scandinavian journal of occupational therapy.

 

Relaterat

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…

Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet

En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans…

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…

Fler nyheter

En man sitter i soffan och mäter sitt blodtryck.

Fler och fler använder egenvårdsintyget

En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan…

Äldre kvinna sitter och äter mat ensam

Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots…

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet.…