Fotocollage: MEMOday/Abilia och Pexels

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Personer med kognitiv svikt kan ha problem med att uppfatta tid. Några minuter kan upplevas som en hel dag och det kan vara svårt att orientera sig tidsmässigt vid uppvaknande på natten. Det kan leda till oro och att man exempelvis ringer till hemtjänst eller anhöriga mitt i natten bara för att fråga vad klockan är.

Med hjälp av elektroniska tidshjälpmedel som är lätta att förstå, som arbetsterapeuter kan införskaffa åt personer med demenssjukdom, kan problemen minska. Den enklaste formen av tidshjälpmedel är en elektronisk kalender som visar tid, veckodag och datum. Det finns även kalendrar där man kan få tiden uppläst och som kan ställas in på olika språk. Den kombinerade klockan och kalandern kan göra personer med kognitiva problem mer självständiga och mindre oroliga.

Gunnel Janeslätt leder det internationella forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens vid Region Dalarna, där de undersöker hur tidshjälpmedel kan vara till hjälp för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga, men att det är viktigt att få hem hjälpmedlet tidigt i demensförloppet för att hinna etablera en vana, eftersom en del patienter är ovilliga att ta emot hjälpmedel i början. Arbetsterapeuterna skulle också behöva mer tid att följa upp hur hjälpmedlet används.

I forskningsprojektet har man även upptäckt att det finns ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom vilket skulle kunna leda till att upptäcka demenssjukdom tidigt och därmed kunna sätta in insatser på ett tidigare stadium.

Fakta
Forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens

Ett FORTE-finansierat internationellt forskningsprojekt med Region Dalarna som forskningshuvudman. Gunnel Janeslätt som är medicine doktor är projketledare.

Projektets konsortium omfattar samarbete med Karolinska institutet och Danderyds sjukhus. På Högskolan Dalarna finns ett flertal medforskare och en doktornad. Det pågår också forskning i Indien vid Manipal university samt i Japan på Research institute in Tokorozawa. En kvalitativ artikel är publicerad 2020 och flera är under arbete.

Läs den vetenskapliga artikeln

AC Persson, IL Boman, L Dahlberg, G Janeslätt, MC Möller och M Löfgren. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. Scandinavian journal of occupational therapy.

 

Relaterat

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Äldre man dricker ett glas vin

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och…