Fotocollage: MEMOday/Abilia och Pexels

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Personer med kognitiv svikt kan ha problem med att uppfatta tid. Några minuter kan upplevas som en hel dag och det kan vara svårt att orientera sig tidsmässigt vid uppvaknande på natten. Det kan leda till oro och att man exempelvis ringer till hemtjänst eller anhöriga mitt i natten bara för att fråga vad klockan är.

Med hjälp av elektroniska tidshjälpmedel som är lätta att förstå, som arbetsterapeuter kan införskaffa åt personer med demenssjukdom, kan problemen minska. Den enklaste formen av tidshjälpmedel är en elektronisk kalender som visar tid, veckodag och datum. Det finns även kalendrar där man kan få tiden uppläst och som kan ställas in på olika språk. Den kombinerade klockan och kalandern kan göra personer med kognitiva problem mer självständiga och mindre oroliga.

Gunnel Janeslätt leder det internationella forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens vid Region Dalarna, där de undersöker hur tidshjälpmedel kan vara till hjälp för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga, men att det är viktigt att få hem hjälpmedlet tidigt i demensförloppet för att hinna etablera en vana, eftersom en del patienter är ovilliga att ta emot hjälpmedel i början. Arbetsterapeuterna skulle också behöva mer tid att följa upp hur hjälpmedlet används.

I forskningsprojektet har man även upptäckt att det finns ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom vilket skulle kunna leda till att upptäcka demenssjukdom tidigt och därmed kunna sätta in insatser på ett tidigare stadium.

Fakta
Forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens

Ett FORTE-finansierat internationellt forskningsprojekt med Region Dalarna som forskningshuvudman. Gunnel Janeslätt som är medicine doktor är projketledare.

Projektets konsortium omfattar samarbete med Karolinska institutet och Danderyds sjukhus. På Högskolan Dalarna finns ett flertal medforskare och en doktornad. Det pågår också forskning i Indien vid Manipal university samt i Japan på Research institute in Tokorozawa. En kvalitativ artikel är publicerad 2020 och flera är under arbete.

Läs den vetenskapliga artikeln

AC Persson, IL Boman, L Dahlberg, G Janeslätt, MC Möller och M Löfgren. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. Scandinavian journal of occupational therapy.

 

Relaterat

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det…

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

Fler nyheter

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…