Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demenssjukdom i dag. Ungefär 60-70 procent av dessa har Alzheimers sjukdom.
Lars Lannfelt är professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet och en av de största alzheimerforskarna i Sverige. Han är framför allt känd för att ha upptäckt den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. De upptäckterna bidrog till att han började utveckla läkemedel som kunde angripa alzheimer på ett tidigt stadium, och som i somras fick grönt ljus av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Nu tilldelas han Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse för sitt arbete.
– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram till nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, i ett pressmeddelande.
– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser. Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med en ceremoni 15 november.
Förutom att vara professor emeritus i geriatrik är Lars Lannfelt även en av grundarna av läkemedelsbolaget Bioartic, som står bakom den nya medicinen Lecanemab (som marknadförs under namnet Leqembi).
Det han upptäckte under 1990-talet var en mutation som ledde till ökade nivåer av Aβ-protofibriller, som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…
