Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demenssjukdom i dag. Ungefär 60-70 procent av dessa har Alzheimers sjukdom.
Lars Lannfelt är professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet och en av de största alzheimerforskarna i Sverige. Han är framför allt känd för att ha upptäckt den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. De upptäckterna bidrog till att han började utveckla läkemedel som kunde angripa alzheimer på ett tidigt stadium, och som i somras fick grönt ljus av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Nu tilldelas han Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse för sitt arbete.
– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram till nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, i ett pressmeddelande.
– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser. Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med en ceremoni 15 november.
Förutom att vara professor emeritus i geriatrik är Lars Lannfelt även en av grundarna av läkemedelsbolaget Bioartic, som står bakom den nya medicinen Lecanemab (som marknadförs under namnet Leqembi).
Det han upptäckte under 1990-talet var en mutation som ledde till ökade nivåer av Aβ-protofibriller, som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från…
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit…
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…
