Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demenssjukdom i dag. Ungefär 60-70 procent av dessa har Alzheimers sjukdom.
Lars Lannfelt är professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet och en av de största alzheimerforskarna i Sverige. Han är framför allt känd för att ha upptäckt den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. De upptäckterna bidrog till att han började utveckla läkemedel som kunde angripa alzheimer på ett tidigt stadium, och som i somras fick grönt ljus av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Nu tilldelas han Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse för sitt arbete.
– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram till nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, i ett pressmeddelande.
– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser. Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med en ceremoni 15 november.
Förutom att vara professor emeritus i geriatrik är Lars Lannfelt även en av grundarna av läkemedelsbolaget Bioartic, som står bakom den nya medicinen Lecanemab (som marknadförs under namnet Leqembi).
Det han upptäckte under 1990-talet var en mutation som ledde till ökade nivåer av Aβ-protofibriller, som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
