Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demenssjukdom i dag. Ungefär 60-70 procent av dessa har Alzheimers sjukdom.
Lars Lannfelt är professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet och en av de största alzheimerforskarna i Sverige. Han är framför allt känd för att ha upptäckt den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. De upptäckterna bidrog till att han började utveckla läkemedel som kunde angripa alzheimer på ett tidigt stadium, och som i somras fick grönt ljus av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Nu tilldelas han Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse för sitt arbete.
– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram till nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, i ett pressmeddelande.
– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser. Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med en ceremoni 15 november.
Förutom att vara professor emeritus i geriatrik är Lars Lannfelt även en av grundarna av läkemedelsbolaget Bioartic, som står bakom den nya medicinen Lecanemab (som marknadförs under namnet Leqembi).
Det han upptäckte under 1990-talet var en mutation som ledde till ökade nivåer av Aβ-protofibriller, som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det…
Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
