LEVA-projektet går i mål

Större delaktighet för personal och brukare, och bättre stöd till cheferna, för att utveckla äldreomsorgen. Det är några av slutsatserna när ett fyraårigt projekt vid Högskolan i Borås lämnar sin slutrapport

2017 startades LEVA-projektet av forskare vid Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås. Med fokus på värdegrundsfrågor ville de utveckla en arbetsmodell som kunde ge högre livskvalitet för de äldre, bättre arbetsmiljö för personalen och ett hållbart ledarskap för cheferna.

I projektet arbetade man med två särskilda boenden, med sammanlagt 113 personer som medverkande. Tillsammans tog man fram en nulägesbild, som följdes av workshoppar på temat Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal? Resultatet blev 40 handlingsplaner för utveckling av arbetet.

– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, i en nyhet på högskolans hemsida.

LEVA-projektet har alltså hittat arbetsmetoder för att låta medarbetare och brukare vara med i förändring och utveckling av verksamheterna.

– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen, säger Lise-Lotte Jonasson, som är universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping university och forskare i projektet.

Relaterat

En man sitter i soffan och mäter sitt blodtryck.

Fler och fler använder egenvårdsintyget

En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.

Äldre kvinna sitter och äter mat ensam

Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.

Fler nyheter

Så bidrar hjärnskador till demens

Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar en forskning från Lunds universitet och Uppsala universitet.

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.

Läs projektets slutrapport

Maria Wolmesjö, Lise-Lotte Jonasson, Angela Bångsbo och Annika Billhult (2021). Hållbart ledarskapande genom delaktighet – Värdegrundsarbete för ökad livskvalitet inom äldreomsorgen. Högskolan i Borås.