2017 startades LEVA-projektet av forskare vid Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås. Med fokus på värdegrundsfrågor ville de utveckla en arbetsmodell som kunde ge högre livskvalitet för de äldre, bättre arbetsmiljö för personalen och ett hållbart ledarskap för cheferna.
I projektet arbetade man med två särskilda boenden, med sammanlagt 113 personer som medverkande. Tillsammans tog man fram en nulägesbild, som följdes av workshoppar på temat Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal? Resultatet blev 40 handlingsplaner för utveckling av arbetet.
– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, i en nyhet på högskolans hemsida.
LEVA-projektet har alltså hittat arbetsmetoder för att låta medarbetare och brukare vara med i förändring och utveckling av verksamheterna.
– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen, säger Lise-Lotte Jonasson, som är universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping university och forskare i projektet.
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Maria Wolmesjö, Lise-Lotte Jonasson, Angela Bångsbo och Annika Billhult (2021). Hållbart ledarskapande genom delaktighet – Värdegrundsarbete för ökad livskvalitet inom äldreomsorgen. Högskolan i Borås.
