2017 startades LEVA-projektet av forskare vid Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås. Med fokus på värdegrundsfrågor ville de utveckla en arbetsmodell som kunde ge högre livskvalitet för de äldre, bättre arbetsmiljö för personalen och ett hållbart ledarskap för cheferna.
I projektet arbetade man med två särskilda boenden, med sammanlagt 113 personer som medverkande. Tillsammans tog man fram en nulägesbild, som följdes av workshoppar på temat Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal? Resultatet blev 40 handlingsplaner för utveckling av arbetet.
– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, i en nyhet på högskolans hemsida.
LEVA-projektet har alltså hittat arbetsmetoder för att låta medarbetare och brukare vara med i förändring och utveckling av verksamheterna.
– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen, säger Lise-Lotte Jonasson, som är universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping university och forskare i projektet.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Äldre patienter behöver inte bara medicinsk vård. De behöver också få känslan av att någon som ser dem och bemöter dem med respekt. Men då måste personalen få mer tid och resurser, skriver undersköterskan Hala Al Hassan.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
Maria Wolmesjö, Lise-Lotte Jonasson, Angela Bångsbo och Annika Billhult (2021). Hållbart ledarskapande genom delaktighet – Värdegrundsarbete för ökad livskvalitet inom äldreomsorgen. Högskolan i Borås.
