2017 startades LEVA-projektet av forskare vid Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås. Med fokus på värdegrundsfrågor ville de utveckla en arbetsmodell som kunde ge högre livskvalitet för de äldre, bättre arbetsmiljö för personalen och ett hållbart ledarskap för cheferna.
I projektet arbetade man med två särskilda boenden, med sammanlagt 113 personer som medverkande. Tillsammans tog man fram en nulägesbild, som följdes av workshoppar på temat Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal? Resultatet blev 40 handlingsplaner för utveckling av arbetet.
– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, i en nyhet på högskolans hemsida.
LEVA-projektet har alltså hittat arbetsmetoder för att låta medarbetare och brukare vara med i förändring och utveckling av verksamheterna.
– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen, säger Lise-Lotte Jonasson, som är universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping university och forskare i projektet.
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för goda exempel.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Maria Wolmesjö, Lise-Lotte Jonasson, Angela Bångsbo och Annika Billhult (2021). Hållbart ledarskapande genom delaktighet – Värdegrundsarbete för ökad livskvalitet inom äldreomsorgen. Högskolan i Borås.
