2017 startades LEVA-projektet av forskare vid Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås. Med fokus på värdegrundsfrågor ville de utveckla en arbetsmodell som kunde ge högre livskvalitet för de äldre, bättre arbetsmiljö för personalen och ett hållbart ledarskap för cheferna.
I projektet arbetade man med två särskilda boenden, med sammanlagt 113 personer som medverkande. Tillsammans tog man fram en nulägesbild, som följdes av workshoppar på temat Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal? Resultatet blev 40 handlingsplaner för utveckling av arbetet.
– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, i en nyhet på högskolans hemsida.
LEVA-projektet har alltså hittat arbetsmetoder för att låta medarbetare och brukare vara med i förändring och utveckling av verksamheterna.
– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen, säger Lise-Lotte Jonasson, som är universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping university och forskare i projektet.
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Maria Wolmesjö, Lise-Lotte Jonasson, Angela Bångsbo och Annika Billhult (2021). Hållbart ledarskapande genom delaktighet – Värdegrundsarbete för ökad livskvalitet inom äldreomsorgen. Högskolan i Borås.
