Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

Coronapandemin har lett till att utmaningarna inom svensk omsorg fått stor uppmärksamhet. I en ny rapport har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlagt äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i fyra nordiska länder: Sverige, Danmark, Finland och Norge.

Undersökningen visar att de nordiska länderna arbetar på liknande sätt och att de har snarlika styrkor och svagheter. Det handlar främst om att det finns en hög ambitionsnivå på insatserna inom äldreomsorgen samtidigt som länderna brottas med att hantera den ökande andelen äldre i befolkningen och svårigheter med att hitta personal, säger projektledaren Kerstin Gunnarsson i ett pressmeddelande.

Länderna har alla brister i samverkan mellan omsorgen och hälso- och sjukvården, men Sverige sticker ut eftersom ansvaret delas mellan kommuner och regioner, vilket gör processen särskilt komplex.

Utöver det skiljer sig äldreomsorgen i Sverige från de övriga nordiska länderna när det gäller reglering av vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga och hur stora finansiella resurser som går till äldreomsorgen.

– Vi kan se att de här skillnaderna finns, men det är svårt att bedöma om de påverkar kvaliteten på äldrevården eftersom länderna definierar, kategoriserar och redovisar insatser och utfall på olika sätt. Här finns potential för ett gemensamt arbete och lärande inför den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.