Lindring möjlig för äldre i livets slutskede med covid-19

Många äldre har avlidit i covid-19 på särskilt boende, utan att ha fått möjlighet att komma till sjukhus. I en studie konstaterar forskare att de till stor del kunnat få lindring för sina symptom.

Under coronapandemin har det diskuterats hur lidandet för patienter sett ut under tiden de varit döende. Äldre i Centrum har tidigare rapporterat om att farhågorna om att äldre dör med stort lidande i stort inte tycks stämma. Nu har Peter Strang, Jonas Bergström och Staffan Lundström från Karolinska institutet och Stockholms sjukhem publicerat den studie, med fokus på symptomlindring, som de gjort om de patienter som dog tidigt under pandemin.

I ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län, berättar Peter Strang om studien, som de genomfört med data från det nationella palliativregistret. I registret går det att utläsa om patienter på särskilt boende och sjukhus haft symptom som andnöd, ångest, rossel och smärta, och om symptomen kunnat lindras. Forskarna hämtade ut data redan i april, då det fanns 390 covid-19-relaterade dödsfall att analysera.

Generellt var andnöd vanligare bland de 390 personerna med covid-19, jämfört med statistiken från avlidna under 2019. Bland dödsfallen på särskilt boende hade 35 procent störande andnöd under sista veckan i livet, jämfört med 73 procent hos dem som avled på sjukhus, en siffra som Peter Strang beskriver som oväntad.

Det var också fler som blev helt lindrade på särskilt boende än på sjukhus, 42 procent jämfört med 20 procent. Siffrorna för patienter som blev helt eller delvis lindrade var 95 procent respektive 92 procent. Ångest rapporterades i 54 procent av fallen på särskilt boende och 67 procent på sjukhus, en skillnad som inte var statistiskt signifikant. Patienter med ångest blev i högre utsträckning lindrade på särskilt boende, i 73 procent av fallen, mot 53 procent på sjukhus.

”Det kan tyckas konstigt att färre hade symtom på Säbo och att de som hade symtom oftare blev helt lindrade, med tanke på att sjukhusen har bättre bemanning och högre medicinsk kompetens i form av sjuksköterskor och läkare som finns på plats dygnet runt. Men när man börjar analysera orsakerna finns det en logisk förklaring. På Säbo är medelåldern hög (i denna studie över 86 år), de är multisjuka och sköra, medan de som dör på sjukhus är yngre och ofta fysiskt friskare”, skriver Peter Strang.

Många av patienterna på särskilt boende hinner alltså inte in i den senare, mer allvarliga fasen, av covid-19, då sjukdomen går ner i lungorna och ger andningssvikt med symptom som är svårare att lindra. Detta resultat stöds av till exempel kartläggningen i Östergötland. Enligt Peter Strang har forskarna själva data från mer än 3 000 dödsfall och mönstret står sig väl jämfört med den tidiga studien med 390 personer.

Men ”utgående från de här två studierna kan man bara svara på hur symtomen såg ut sista veckan i livet. Däremot kan man inte veta om fler skulle ha klarat sig, om de skickats intill sjukhus. För att svara på den frågan, behövs andra typer av studier”, skriver Peter Strang.

Läs artikeln

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.