Garantipension betalas ut till de personer som har de allra lägsta pensionerna i Sverige. Var tredje kvinna och var sjätte man har garantipension.
Nu har Statistiska centralbyrån jämfört dödligheten bland personer födda 1939, med och utan garantipension. I ett pressmeddelande presenterar man statistik, som visar att personer med garantipension har en högre dödlighet, även om den också varierar med andra faktorer. Högst dödlighet hade ensamstående män med garantipension. 47 procent av dem levde till sin 80-årsdag. Lägst dödlighet hade sammanboende kvinnor utan garantipension. 83 procent av dem levde fortfarande vid sin 80-årsdag.
Personer med garantipension har oftare haft sjukersättning eller någon annan typ av ekonomiskt bistånd. Man har med andra ord haft en sämre hälsa. Detta gäller dock främst för män. Kvinnor har oftare haft andra anledningar att inte förvärvsarbeta, exempelvis att de tagit hand om barn och äldre anhöriga. För kvinnor är också skillnaden i dödlighet med och utan garantipension mindre.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
