Garantipension betalas ut till de personer som har de allra lägsta pensionerna i Sverige. Var tredje kvinna och var sjätte man har garantipension.
Nu har Statistiska centralbyrån jämfört dödligheten bland personer födda 1939, med och utan garantipension. I ett pressmeddelande presenterar man statistik, som visar att personer med garantipension har en högre dödlighet, även om den också varierar med andra faktorer. Högst dödlighet hade ensamstående män med garantipension. 47 procent av dem levde till sin 80-årsdag. Lägst dödlighet hade sammanboende kvinnor utan garantipension. 83 procent av dem levde fortfarande vid sin 80-årsdag.
Personer med garantipension har oftare haft sjukersättning eller någon annan typ av ekonomiskt bistånd. Man har med andra ord haft en sämre hälsa. Detta gäller dock främst för män. Kvinnor har oftare haft andra anledningar att inte förvärvsarbeta, exempelvis att de tagit hand om barn och äldre anhöriga. För kvinnor är också skillnaden i dödlighet med och utan garantipension mindre.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs stad.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
