Män med garantipension får ett kortare liv

Personer med de lägsta inkomsterna under pensionen får ett kortare liv. Av män med garantipension lever inte ens hälften till sin 80-årsdag.

Garantipension betalas ut till de personer som har de allra lägsta pensionerna i Sverige. Var tredje kvinna och var sjätte man har garantipension.

Nu har Statistiska centralbyrån jämfört dödligheten bland personer födda 1939, med och utan garantipension. I ett pressmeddelande presenterar man statistik, som visar att personer med garantipension har en högre dödlighet, även om den också varierar med andra faktorer. Högst dödlighet hade ensamstående män med garantipension. 47 procent av dem levde till sin 80-årsdag. Lägst dödlighet hade sammanboende kvinnor utan garantipension. 83 procent av dem levde fortfarande vid sin 80-årsdag.

Personer med garantipension har oftare haft sjukersättning eller någon annan typ av ekonomiskt bistånd. Man har med andra ord haft en sämre hälsa. Detta gäller dock främst för män. Kvinnor har oftare haft andra anledningar att inte förvärvsarbeta, exempelvis att de tagit hand om barn och äldre anhöriga. För kvinnor är också skillnaden i dödlighet med och utan garantipension mindre.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.