J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.
Män och kvinnor som anhörigvårdare och yrkesarbetande
En ny studie kastar ljus över anhörigomsorgen i Sverige. Kvinnor står fortfarande oftare för en mer omfattande anhörigvård. De upplever också oftare att deras insatser går ut över arbete och studier.
I en enkätstudie gjord av forskare från Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har man undersökt villkoren för yrkesverksamma anhörigvårdare. Enkäten besvarades av drygt 11 000 personer, varav 800 räknade sig själva som yrkesverksamma anhörigvårdare. Omräknat till befolkningen i stort skulle det betyda 600 000 personer i Sverige i dag.
Forskarna kunde se tydliga skillnader mellan kvinnor och män i materialet.
– Kvinnornas insats är generellt sett mer omfattande än männens, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär. Samtidigt mottar männen mer stöd från samhället i sin roll som anhörigvårdare, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka, i en nyhet på Nka:s hemsida.
Fler män än kvinnor var egenföretagare i gruppen (21 procent respektive sex procent). Kvinnorna upplevde oftare sin insats som krävande (30 procent respektive 20 procent). Det var också kvinnor som i genomsnitt lade mer tid på anhörigomsorg. De var överrepresenterade i den grupp som ägnade mer än 60 timmar i veckan till detta, medan männen var överrepresenterade i gruppen som lade ner mindre än en timme i veckan. De flesta (65 procent) angav att de ägnade mellan en och tio timmar i veckan till sin vårdinsats.
Dessutom ägnade sig kvinnorna åt en mer omfattande omsorg med allt ifrån personlig omsorg och behandling, till fysiska aktiviteter och kontakt med vård och omsorg. Männen stod oftare för administrativt och finansiellt stöd.
Det visade sig också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna fick ett svagt stöd av kommunerna.
– För mig var det överraskande låga siffror och våra resultat visar också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna i ett flertal fall hade varit intresserade av att få ta del av en rad av de listade stödinsatserna om de hade blivit erbjudna att få dem. Det handlade främst om hälsoundersökning och hälsorådgivning, ekonomiskt stöd och må-bra-aktiviteter som till exempel vattengympa. Närmare fyrtio procent efterlyste också mer information och rådgivning, säger Joana Vicente.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
