J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.
Män och kvinnor som anhörigvårdare och yrkesarbetande
I en enkätstudie gjord av forskare från Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har man undersökt villkoren för yrkesverksamma anhörigvårdare. Enkäten besvarades av drygt 11 000 personer, varav 800 räknade sig själva som yrkesverksamma anhörigvårdare. Omräknat till befolkningen i stort skulle det betyda 600 000 personer i Sverige i dag.
Forskarna kunde se tydliga skillnader mellan kvinnor och män i materialet.
– Kvinnornas insats är generellt sett mer omfattande än männens, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär. Samtidigt mottar männen mer stöd från samhället i sin roll som anhörigvårdare, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka, i en nyhet på Nka:s hemsida.
Fler män än kvinnor var egenföretagare i gruppen (21 procent respektive sex procent). Kvinnorna upplevde oftare sin insats som krävande (30 procent respektive 20 procent). Det var också kvinnor som i genomsnitt lade mer tid på anhörigomsorg. De var överrepresenterade i den grupp som ägnade mer än 60 timmar i veckan till detta, medan männen var överrepresenterade i gruppen som lade ner mindre än en timme i veckan. De flesta (65 procent) angav att de ägnade mellan en och tio timmar i veckan till sin vårdinsats.
Dessutom ägnade sig kvinnorna åt en mer omfattande omsorg med allt ifrån personlig omsorg och behandling, till fysiska aktiviteter och kontakt med vård och omsorg. Männen stod oftare för administrativt och finansiellt stöd.
Det visade sig också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna fick ett svagt stöd av kommunerna.
– För mig var det överraskande låga siffror och våra resultat visar också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna i ett flertal fall hade varit intresserade av att få ta del av en rad av de listade stödinsatserna om de hade blivit erbjudna att få dem. Det handlade främst om hälsoundersökning och hälsorådgivning, ekonomiskt stöd och må-bra-aktiviteter som till exempel vattengympa. Närmare fyrtio procent efterlyste också mer information och rådgivning, säger Joana Vicente.
Relaterat

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.

Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
Fler nyheter

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan generationer har fördjupats, visar ny forskning från Malmö universitet.

Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.