J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.
Män och kvinnor som anhörigvårdare och yrkesarbetande
En ny studie kastar ljus över anhörigomsorgen i Sverige. Kvinnor står fortfarande oftare för en mer omfattande anhörigvård. De upplever också oftare att deras insatser går ut över arbete och studier.
I en enkätstudie gjord av forskare från Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har man undersökt villkoren för yrkesverksamma anhörigvårdare. Enkäten besvarades av drygt 11 000 personer, varav 800 räknade sig själva som yrkesverksamma anhörigvårdare. Omräknat till befolkningen i stort skulle det betyda 600 000 personer i Sverige i dag.
Forskarna kunde se tydliga skillnader mellan kvinnor och män i materialet.
– Kvinnornas insats är generellt sett mer omfattande än männens, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär. Samtidigt mottar männen mer stöd från samhället i sin roll som anhörigvårdare, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka, i en nyhet på Nka:s hemsida.
Fler män än kvinnor var egenföretagare i gruppen (21 procent respektive sex procent). Kvinnorna upplevde oftare sin insats som krävande (30 procent respektive 20 procent). Det var också kvinnor som i genomsnitt lade mer tid på anhörigomsorg. De var överrepresenterade i den grupp som ägnade mer än 60 timmar i veckan till detta, medan männen var överrepresenterade i gruppen som lade ner mindre än en timme i veckan. De flesta (65 procent) angav att de ägnade mellan en och tio timmar i veckan till sin vårdinsats.
Dessutom ägnade sig kvinnorna åt en mer omfattande omsorg med allt ifrån personlig omsorg och behandling, till fysiska aktiviteter och kontakt med vård och omsorg. Männen stod oftare för administrativt och finansiellt stöd.
Det visade sig också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna fick ett svagt stöd av kommunerna.
– För mig var det överraskande låga siffror och våra resultat visar också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna i ett flertal fall hade varit intresserade av att få ta del av en rad av de listade stödinsatserna om de hade blivit erbjudna att få dem. Det handlade främst om hälsoundersökning och hälsorådgivning, ekonomiskt stöd och må-bra-aktiviteter som till exempel vattengympa. Närmare fyrtio procent efterlyste också mer information och rådgivning, säger Joana Vicente.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Fler nyheter
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
