
Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten
Att dela upp hemtjänstens olika uppgifter på olika personal, så kallad arbetsdifferentiering, ses ofta som en del av lösningen på äldreomsorgens kompetensförsörjning. Uppdelningen sker så att mindre kvalificerad personal utför mindre kvalificerade serviceuppgifter, som handling och städning, medan undersköterskor arbetar mer med omvårdnad. Socialstyrelsen har nu genomfört en kartläggning av hur kommunerna arbetar med frågan.
I rapporten Lägesbild: Arbetsdifferentiering inom äldreomsorgen, december 2024 framgår det att lite drygt hälften av Sveriges kommuner har infört någon form av arbetsdifferentiering i äldreomsorgen. Det går att jämföra med 35 procent för två år sedan.
Ett skäl till att inte arbetsdifferentiera är logistiken. I glesbygden gör långa avstånd att det inte blir effektivt att dela upp arbetet. Flera kommuner anger också att olika regleringar och heltid som norm gör det svårare att genomföra. I kommuner där man har stor andel av undersköterskor blir behovet av differentiering mindre, men där andelen utbildade är låg ökar behovet.
Av de kommuner som infört en uppdelning av arbetet är det mycket få, bara enstaka procent, som inte tycker att det lett till en förbättring. Samtidigt är det bara 20 procent av kommunerna som ännu faktiskt utvärderat förändringen. Dock har 60 procent pågående utvärderingar, eller planerar att genomföra en utvärdering.
– Som alltid är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet och konsekvenserna för de äldre och personalen när nya arbetssätt införs. Det är särskilt viktigt när det saknas forskning på området vilket är fallet när det gäller arbetsdifferentiering, säger Emanuel Åhlfeldt, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.
Socialstyrelsen har publicerat en temasida om arbetsdifferentiering, där de också presenterar ett utvärderingsstöd som verksamheter och organisationer kan använda för att följa upp resultaten av sina förändringar.
Relaterat

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare
På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp…
Fler nyheter

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…