Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten
Att dela upp hemtjänstens olika uppgifter på olika personal, så kallad arbetsdifferentiering, ses ofta som en del av lösningen på äldreomsorgens kompetensförsörjning. Uppdelningen sker så att mindre kvalificerad personal utför mindre kvalificerade serviceuppgifter, som handling och städning, medan undersköterskor arbetar mer med omvårdnad. Socialstyrelsen har nu genomfört en kartläggning av hur kommunerna arbetar med frågan.
I rapporten Lägesbild: Arbetsdifferentiering inom äldreomsorgen, december 2024 framgår det att lite drygt hälften av Sveriges kommuner har infört någon form av arbetsdifferentiering i äldreomsorgen. Det går att jämföra med 35 procent för två år sedan.
Ett skäl till att inte arbetsdifferentiera är logistiken. I glesbygden gör långa avstånd att det inte blir effektivt att dela upp arbetet. Flera kommuner anger också att olika regleringar och heltid som norm gör det svårare att genomföra. I kommuner där man har stor andel av undersköterskor blir behovet av differentiering mindre, men där andelen utbildade är låg ökar behovet.
Av de kommuner som infört en uppdelning av arbetet är det mycket få, bara enstaka procent, som inte tycker att det lett till en förbättring. Samtidigt är det bara 20 procent av kommunerna som ännu faktiskt utvärderat förändringen. Dock har 60 procent pågående utvärderingar, eller planerar att genomföra en utvärdering.
– Som alltid är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet och konsekvenserna för de äldre och personalen när nya arbetssätt införs. Det är särskilt viktigt när det saknas forskning på området vilket är fallet när det gäller arbetsdifferentiering, säger Emanuel Åhlfeldt, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.
Socialstyrelsen har publicerat en temasida om arbetsdifferentiering, där de också presenterar ett utvärderingsstöd som verksamheter och organisationer kan använda för att följa upp resultaten av sina förändringar.
Relaterat
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar…
Fler nyheter
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…