Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning och skolgång, samt yrkesutövning har tidigare visat sig vara kopplat till bättre kognition bland äldre personer. Denna stimulering verkar också påverka risken att man drabbas av Alzheimers sjukdom i samband med att man har försämrad kognition och förändringar på grund av sjukdomar i nervsystemet.
Anders Rydström vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt om kraven från intellektuella och sociala aktiviteter på arbetet kan påverka kognitiva resultat, som visats av en studie som inkluderat en livsstilsintervention. Resultaten från avhandlingen visar att ett yrke som har högre krav på intellektuella arbetsuppgifter till viss del förstärkte den kognitiva förbättringen som visats i interventionsstudien.
– Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men verkar inte ge stark motståndskraft mot alzheimer i samband med sjukdomar i nervsystemet, så kallad neuropatologi, säger Anders Rydström i ett pressmeddelande.
Han hoppas att avhandlingens resultat kan främja och utveckla alzheimerforskningen genom att man också börjar undersöka effekterna av individanpassad behandling.
Data från som ingår i avhandlingens delstudier kommer från Karolinska universitetssjukhusets databas och biobank för kliniska forskning om demenssjukdomar, GEDOC, studien The multimodal prevention trial for Alzheimer’s disease, MIND-ADmini, och den så kallade FINGER-studien, The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Livsstilsinterventionen inkluderade kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans.
Anders Rydström (2023). Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.
Delstudier
I. A Rydström, A Darin-Mattsson, I Kåreholt, T Ngandu, J Lehtisalo, A Solomon et al. (2022). Occupational complexity and cognition in the FINGER multidomain intervention trial. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
II. A Rydström, R Stephen, I Kåreholt, A Darin-Mattsson, T Ngandu, J Lehtisalo et al. (2023). The role of brain integrity in the association between occupational complexity and cognitive performance in subjects with increased risk of dementia. Publicerad i Gerontology.
III. A Rydström, I Kåreholt, M Verrijp, A Rosenberg, A Darin-Mattsson, R Andel et al. [Manuskript]. Education and occupational complexity are associated to the burden of neuropathology in prodromal Alzheimer’s disease.
IV. A Rydström, I Kåreholt, L Bäckman, G Hagman, P Andersen, J Lehtisalo et al. [Manuskript]. Occupational complexity and memory performance in people at risk of dementia: comparison of two ratings systems of occupational complexity.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
