Mental stimulering kan förebygga alzheimer

Forskning har visat att personer som stimulerar hjärnan mentalt, genom bland annat yrkesutövning, har bättre kognitiv funktion. Nu undersöker en avhandling om sociala och intellektuella krav i arbetet leder till bättre kognition och förebygger Alzheimers sjukdom.

Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning och skolgång, samt yrkesutövning har tidigare visat sig vara kopplat till bättre kognition bland äldre personer. Denna stimulering verkar också påverka risken att man drabbas av Alzheimers sjukdom i samband med att man har försämrad kognition och förändringar på grund av sjukdomar i nervsystemet.

Anders Rydström vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt om kraven från intellektuella och sociala aktiviteter på arbetet kan påverka kognitiva resultat, som visats av en studie som inkluderat en livsstilsintervention. Resultaten från avhandlingen visar att ett yrke som har högre krav på intellektuella arbetsuppgifter till viss del förstärkte den kognitiva förbättringen som visats i interventionsstudien.

– Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men verkar inte ge stark motståndskraft mot alzheimer i samband med sjukdomar i nervsystemet, så kallad neuropatologi, säger Anders Rydström i ett pressmeddelande.

Han hoppas att avhandlingens resultat kan främja och utveckla alzheimerforskningen genom att man också börjar undersöka effekterna av individanpassad behandling.

Fakta
Avhandlingens data

Data från som ingår i avhandlingens delstudier kommer från Karolinska universitetssjukhusets databas och biobank för kliniska forskning om demenssjukdomar, GEDOC, studien The multimodal prevention trial for Alzheimer’s disease, MIND-ADmini, och den så kallade FINGER-studien, The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.

Livsstilsinterventionen inkluderade kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans.

Läs avhandlingen i sin helhet

Anders Rydström (2023). Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.

Delstudier

I. A Rydström, A Darin-Mattsson, I Kåreholt, T Ngandu, J Lehtisalo, A Solomon et al. (2022). Occupational complexity and cognition in the FINGER multidomain intervention trial. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.

II. A Rydström, R Stephen, I Kåreholt, A Darin-Mattsson, T Ngandu, J Lehtisalo et al. (2023). The role of brain integrity in the association between occupational complexity and cognitive performance in subjects with increased risk of dementia. Publicerad i Gerontology.

III. A Rydström, I Kåreholt, M Verrijp, A Rosenberg, A Darin-Mattsson, R Andel et al. [Manuskript]. Education and occupational complexity are associated to the burden of neuropathology in prodromal Alzheimer’s disease.

IV. A Rydström, I Kåreholt, L Bäckman, G Hagman, P Andersen, J Lehtisalo et al. [Manuskript]. Occupational complexity and memory performance in people at risk of dementia: comparison of two ratings systems of occupational complexity.

Relaterat

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.

Fler nyheter

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.