Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning och skolgång, samt yrkesutövning har tidigare visat sig vara kopplat till bättre kognition bland äldre personer. Denna stimulering verkar också påverka risken att man drabbas av Alzheimers sjukdom i samband med att man har försämrad kognition och förändringar på grund av sjukdomar i nervsystemet.
Anders Rydström vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt om kraven från intellektuella och sociala aktiviteter på arbetet kan påverka kognitiva resultat, som visats av en studie som inkluderat en livsstilsintervention. Resultaten från avhandlingen visar att ett yrke som har högre krav på intellektuella arbetsuppgifter till viss del förstärkte den kognitiva förbättringen som visats i interventionsstudien.
– Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men verkar inte ge stark motståndskraft mot alzheimer i samband med sjukdomar i nervsystemet, så kallad neuropatologi, säger Anders Rydström i ett pressmeddelande.
Han hoppas att avhandlingens resultat kan främja och utveckla alzheimerforskningen genom att man också börjar undersöka effekterna av individanpassad behandling.
Data från som ingår i avhandlingens delstudier kommer från Karolinska universitetssjukhusets databas och biobank för kliniska forskning om demenssjukdomar, GEDOC, studien The multimodal prevention trial for Alzheimer’s disease, MIND-ADmini, och den så kallade FINGER-studien, The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Livsstilsinterventionen inkluderade kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans.
Anders Rydström (2023). Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.
Delstudier
I. A Rydström, A Darin-Mattsson, I Kåreholt, T Ngandu, J Lehtisalo, A Solomon et al. (2022). Occupational complexity and cognition in the FINGER multidomain intervention trial. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
II. A Rydström, R Stephen, I Kåreholt, A Darin-Mattsson, T Ngandu, J Lehtisalo et al. (2023). The role of brain integrity in the association between occupational complexity and cognitive performance in subjects with increased risk of dementia. Publicerad i Gerontology.
III. A Rydström, I Kåreholt, M Verrijp, A Rosenberg, A Darin-Mattsson, R Andel et al. [Manuskript]. Education and occupational complexity are associated to the burden of neuropathology in prodromal Alzheimer’s disease.
IV. A Rydström, I Kåreholt, L Bäckman, G Hagman, P Andersen, J Lehtisalo et al. [Manuskript]. Occupational complexity and memory performance in people at risk of dementia: comparison of two ratings systems of occupational complexity.
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer att satsa på närområdet.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
