Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning och skolgång, samt yrkesutövning har tidigare visat sig vara kopplat till bättre kognition bland äldre personer. Denna stimulering verkar också påverka risken att man drabbas av Alzheimers sjukdom i samband med att man har försämrad kognition och förändringar på grund av sjukdomar i nervsystemet.
Anders Rydström vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt om kraven från intellektuella och sociala aktiviteter på arbetet kan påverka kognitiva resultat, som visats av en studie som inkluderat en livsstilsintervention. Resultaten från avhandlingen visar att ett yrke som har högre krav på intellektuella arbetsuppgifter till viss del förstärkte den kognitiva förbättringen som visats i interventionsstudien.
– Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men verkar inte ge stark motståndskraft mot alzheimer i samband med sjukdomar i nervsystemet, så kallad neuropatologi, säger Anders Rydström i ett pressmeddelande.
Han hoppas att avhandlingens resultat kan främja och utveckla alzheimerforskningen genom att man också börjar undersöka effekterna av individanpassad behandling.
Data från som ingår i avhandlingens delstudier kommer från Karolinska universitetssjukhusets databas och biobank för kliniska forskning om demenssjukdomar, GEDOC, studien The multimodal prevention trial for Alzheimer’s disease, MIND-ADmini, och den så kallade FINGER-studien, The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Livsstilsinterventionen inkluderade kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans.
Anders Rydström (2023). Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.
Delstudier
I. A Rydström, A Darin-Mattsson, I Kåreholt, T Ngandu, J Lehtisalo, A Solomon et al. (2022). Occupational complexity and cognition in the FINGER multidomain intervention trial. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
II. A Rydström, R Stephen, I Kåreholt, A Darin-Mattsson, T Ngandu, J Lehtisalo et al. (2023). The role of brain integrity in the association between occupational complexity and cognitive performance in subjects with increased risk of dementia. Publicerad i Gerontology.
III. A Rydström, I Kåreholt, M Verrijp, A Rosenberg, A Darin-Mattsson, R Andel et al. [Manuskript]. Education and occupational complexity are associated to the burden of neuropathology in prodromal Alzheimer’s disease.
IV. A Rydström, I Kåreholt, L Bäckman, G Hagman, P Andersen, J Lehtisalo et al. [Manuskript]. Occupational complexity and memory performance in people at risk of dementia: comparison of two ratings systems of occupational complexity.
Att prata om döden är högst personligt och inte alla vill göra det. Åsa Hedberg Rundgren har upplevt båda sidor av myntet och önskar nu att samtal om livets slutskede ska sprida sig.
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
