Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning och skolgång, samt yrkesutövning har tidigare visat sig vara kopplat till bättre kognition bland äldre personer. Denna stimulering verkar också påverka risken att man drabbas av Alzheimers sjukdom i samband med att man har försämrad kognition och förändringar på grund av sjukdomar i nervsystemet.
Anders Rydström vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt om kraven från intellektuella och sociala aktiviteter på arbetet kan påverka kognitiva resultat, som visats av en studie som inkluderat en livsstilsintervention. Resultaten från avhandlingen visar att ett yrke som har högre krav på intellektuella arbetsuppgifter till viss del förstärkte den kognitiva förbättringen som visats i interventionsstudien.
– Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men verkar inte ge stark motståndskraft mot alzheimer i samband med sjukdomar i nervsystemet, så kallad neuropatologi, säger Anders Rydström i ett pressmeddelande.
Han hoppas att avhandlingens resultat kan främja och utveckla alzheimerforskningen genom att man också börjar undersöka effekterna av individanpassad behandling.
Data från som ingår i avhandlingens delstudier kommer från Karolinska universitetssjukhusets databas och biobank för kliniska forskning om demenssjukdomar, GEDOC, studien The multimodal prevention trial for Alzheimer’s disease, MIND-ADmini, och den så kallade FINGER-studien, The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Livsstilsinterventionen inkluderade kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans.
Anders Rydström (2023). Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.
Delstudier
I. A Rydström, A Darin-Mattsson, I Kåreholt, T Ngandu, J Lehtisalo, A Solomon et al. (2022). Occupational complexity and cognition in the FINGER multidomain intervention trial. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
II. A Rydström, R Stephen, I Kåreholt, A Darin-Mattsson, T Ngandu, J Lehtisalo et al. (2023). The role of brain integrity in the association between occupational complexity and cognitive performance in subjects with increased risk of dementia. Publicerad i Gerontology.
III. A Rydström, I Kåreholt, M Verrijp, A Rosenberg, A Darin-Mattsson, R Andel et al. [Manuskript]. Education and occupational complexity are associated to the burden of neuropathology in prodromal Alzheimer’s disease.
IV. A Rydström, I Kåreholt, L Bäckman, G Hagman, P Andersen, J Lehtisalo et al. [Manuskript]. Occupational complexity and memory performance in people at risk of dementia: comparison of two ratings systems of occupational complexity.
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.
Sociologen Didier Eribon skildrar sin mammas ålderdom och drar en lans för att ge sköra äldre en röst. Men det kanske också krävs att vi faktiskt är beredda att lyssna.
Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.
Ett individanpassat rehabiliteringsprogram, kombinerat med utbildning och stöd för närstående, kan öka social delaktighet för personer med demenssjukdom. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Vi kommer att leva längre än vi tror. Medellivslängden, som vi ofta utgår ifrån, kan vara missvisande. Nu visar Pensionsmyndighetens siffror att varannan kvinna som är 66 år i dag väntas bli 90 år.
