Fortes logotyp
Foto: Forte

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till forskning som rör äldre och åldrande. Här är hela listan över äldreprojekten som fått medel.

Varje år öppnar Forte en utlysning för forskning inom sina områden: hälsa, arbetsliv och välfärd. I år beviljade forskningsrådet 315 miljoner kronor till 71 nya forskningsprojekt. Av pengarna går ungefär 80 miljoner kronor till äldreforskningen runtom i landet. 

Några av dem som får medel är Torbjörn Bildtgård vid Stockholms universitet och Peter Öberg vid Högskolan i Gävle som får medel för deras projekt om att åldras utan familj. 

På Umeå universitet har Björn Blom fått knappt fem miljoner kronor för sitt projekt om vad digital teknik i kommunal hemtjänst har får betydelse för brukare, biståndsbedömning och omsorgsprocesser. 

Terese Anving vid Lunds universitet ska undersöka RUT för äldre – ett projekt som finansieras med nästan fem miljoner kronor från Forte. 

Projekten ska pågå fram till 2026, och snart kommer Forte att öppna nästa års utlysning. Men redan nu har de en annan utlysning för att förbättra vården och omsorgen för äldre personer som stänger 19 januari 2023. 

Här är den kompletta listan på forskningsprojekt med äldreinriktning som fått medel i den öppna utlysningen 2022: 

  • Sofia Backåberg, Linnéuniversitetet – Säker i varje steg 2.0 – att återerövra fysisk funktionsförmåga och självständighet bland äldre personer i primärvården genom en peer-to-peer intervention.
  • Jonas Wastesson, Karolinska institutet – Deprescribing in older adults: Current practices and future implementations.
  • Lina Maria Ellegård, Lunds universitet – Centralt men förbisett – kontinuitet i svensk primärvård.
  • Björn Blom, Umeå universitet – Social omsorg och digital teknik i kommunal hemtjänst till äldre: En studie av digitaliseringens betydelse för brukares situation, biståndsbedömning och omsorgsprocesser.
  • Karl Gauffin, Stockholms universitet – Den ojämlika pandemin: En undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19.
  • Ingeborg Nilsson, Umeå universitet – Social aktivitet på recept – en personcentrerad modell för att minska ensamhet, förbättra hälsa och välbefinnande bland seniorer.
  • Lena Rosenberg, Karolinska institutet – Utveckling av kunskap om hur vardagsliv, vård och omsorg och den fysiska miljön sammanhänger – ett nytt ramverk för att förbättra utformningen av särskilda boenden.
  • Debora Rizzuto, Karolinska institutet – SoundMIND – effekter av buller på kognition och mental hälsa.
  • Ulla Rantakeisu, Karlstads universitet – Den organiserade osäkerheten inom äldreomsorgen. Om kvalitet, förutsättningar för motstånd och personalens vilja att stanna kvar.
  • Terese Anving, Lunds universitet – RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv.
  • Fang Fang, Karolinska institutet – Covid-19-pandemins mångfacetterade effekter på den psykiska hälsan – en jämförande studie av Sverige och fem andra europeiska länder.
  • Janne Agerholm, Karolinska institutet – Hälsolitteracitet bland äldre: En undersökning av äldre personers förutsättningar för att tillgodogöra sig hälsoinformation och ta informerade val kring sin hälsa.
  • Axel Wolf, Göteborgs universitet – Hög tid att minska social isolering bland äldre personer: En cirkulär modell för medborgar- och brukarmedverkan på nationell och lokal nivå inom vård och omsorg.
  • Torbjörn Bildtgård, Stockholms universitet – Att åldras utan familj – finns nätverk för stöd?
  • Ida Karlsson, Karolinska institutet – Övervikt, en heterogen fenotyp: Undersökning av skillnader för att förstå sambandet med åldersrelaterade sjukdomar.

Relaterat

Detaljbild från avhandlingens omslag

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Kvinna som går med rullator

Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel

Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar…

trött äldre kvinna sitter på säng

Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna

Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i…

Fler nyheter

Högre depressionsrisk för anhörigvårdare

Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar…

Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data…

Ingen effekt av sömnrobotar

När forskare från Karlstad och Linköping studerade robotars inverkan på sömnen hos äldre personer hittade de få effekter. Mer forskning behövs, konstaterar de.