Ministerns coronamöte med äldreforskarna

Trots coronapandemins påverkan på framför allt personer 70+ dröjde det innan regeringens i december 2019 inrättade äldreforskarråd kallades in. I början av september hölls dock ett möte där ett par av rådets ledamöter presenterade aktuell forskning inom området äldre och covid-19 för socialminister Lena Hallengren.
Femton forskare från hela landet ingår som ledamöter i äldreforskarrådet, som vid inrättandet presenterades som en resurs för regeringen när det gäller hur framtidens äldreomsorg bör utformas, liksom för hur äldre kan fortsätta vara friska och allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Den utlovade dialogen med forskarna om hur utmaningarna kan mötas och välfärden utvecklas uteblev dock när coronapandemin drog in över landet, något som mot bakgrund av de effekter spridningen av covid-19 haft för personer över 70 år har kritiserats av flera av rådets ledamöter.
– Regeringen inrättade äldreforskarrådet i december förra året men jag tror ingen då kunde förutse vilken vår vi skulle få. Rådet blir nu en viktig resurs för regeringen i arbetet med att hantera både de korta och längre utmaningarna under och efter pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Vid det möte som till slut hölls i början av september presenterade Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstad universitet, pågående studier om hur verksamheter inom hemtjänsten påverkats av covid-19 medan Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, presenterade en studie om äldre personers sårbarhet för coronaviruset.

Rådet kommer enligt regeringskansliet att sammanträda ett par gånger per år. Något datum för nästa möte har dock inte presenterats.

Fakta
ÄLDREFORSKARRÅDETS LEDAMÖTER

Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Relaterat

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.

Person tvättar händerna

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.