Ministerns coronamöte med äldreforskarna

Trots coronapandemins påverkan på framför allt personer 70+ dröjde det innan regeringens i december 2019 inrättade äldreforskarråd kallades in. I början av september hölls dock ett möte där ett par av rådets ledamöter presenterade aktuell forskning inom området äldre och covid-19 för socialminister Lena Hallengren.
Femton forskare från hela landet ingår som ledamöter i äldreforskarrådet, som vid inrättandet presenterades som en resurs för regeringen när det gäller hur framtidens äldreomsorg bör utformas, liksom för hur äldre kan fortsätta vara friska och allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Den utlovade dialogen med forskarna om hur utmaningarna kan mötas och välfärden utvecklas uteblev dock när coronapandemin drog in över landet, något som mot bakgrund av de effekter spridningen av covid-19 haft för personer över 70 år har kritiserats av flera av rådets ledamöter.
– Regeringen inrättade äldreforskarrådet i december förra året men jag tror ingen då kunde förutse vilken vår vi skulle få. Rådet blir nu en viktig resurs för regeringen i arbetet med att hantera både de korta och längre utmaningarna under och efter pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Vid det möte som till slut hölls i början av september presenterade Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstad universitet, pågående studier om hur verksamheter inom hemtjänsten påverkats av covid-19 medan Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, presenterade en studie om äldre personers sårbarhet för coronaviruset.

Rådet kommer enligt regeringskansliet att sammanträda ett par gånger per år. Något datum för nästa möte har dock inte presenterats.

Fakta
ÄLDREFORSKARRÅDETS LEDAMÖTER

Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Relaterat

Porträttbild på Enikö Arnell-Szurkos

Det omätbara finaste

Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i sin ledare.

Vägen till nya socialtjänstlagen

Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid full av utmaningar.

Hand håller upp ett paragraftecken

Äldrefrågornas roll i nya lagen

Insatser för äldre blir kvar i nya socialtjänstlagen, i stället för att hamna i en separat äldreomsorgslag. Hur hanterar den nya lagen äldrefrågorna och vilka ­begrepp har varit omdiskuterade? Följande artikel ger en djupare förståelse.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…