Nyheter / 2020-09-09

Ministerns coronamöte med äldreforskarna

Trots coronapandemins påverkan på framför allt personer 70+ dröjde det innan regeringens i december 2019 inrättade äldreforskarråd kallades in. I början av september hölls dock ett möte där ett par av rådets ledamöter presenterade aktuell forskning inom området äldre och covid-19 för socialminister Lena Hallengren.
Femton forskare från hela landet ingår som ledamöter i äldreforskarrådet, som vid inrättandet presenterades som en resurs för regeringen när det gäller hur framtidens äldreomsorg bör utformas, liksom för hur äldre kan fortsätta vara friska och allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Den utlovade dialogen med forskarna om hur utmaningarna kan mötas och välfärden utvecklas uteblev dock när coronapandemin drog in över landet, något som mot bakgrund av de effekter spridningen av covid-19 haft för personer över 70 år har kritiserats av flera av rådets ledamöter.
– Regeringen inrättade äldreforskarrådet i december förra året men jag tror ingen då kunde förutse vilken vår vi skulle få. Rådet blir nu en viktig resurs för regeringen i arbetet med att hantera både de korta och längre utmaningarna under och efter pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Vid det möte som till slut hölls i början av september presenterade Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstad universitet, pågående studier om hur verksamheter inom hemtjänsten påverkats av covid-19 medan Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, presenterade en studie om äldre personers sårbarhet för coronaviruset.

Rådet kommer enligt regeringskansliet att sammanträda ett par gånger per år. Något datum för nästa möte har dock inte presenterats.

Fakta
ÄLDREFORSKARRÅDETS LEDAMÖTER

Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Ämnesord: ,

Relaterat

Nyheter

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Bo & leva (#3/26)

Gemenskap i utsatta områden

Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer att satsa på närområdet.

Nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.

Se mer

Fler nyheter

Nyheter

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Nyheter

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Se mer