Rapporten heter Music as consolation – The importance of music at farewells and mourning och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Omega – Journal of death and dying.
Musiken viktig i avskedets stund
Forskare vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm, KMH, har undersökt hur musiken påverkar människor i sorg och hur valet av musik till begravning kan hjälpa till i sorgebearbetningen och få oss att släppa fram känslorna när vi mister en närstående.
Det finns relativt lite forskning kring vikten av begravningsmusik och sambandet med de närståendes sorgebearbetning. KMH-forskarna Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa, David Thyrén, fil dr, och Marianne Viper, musikterapeut, har tagit del av befintlig forskning och analyserat material från tolv intervjuer med personer som själva framfört begravningsmusik i samband med en släktings bortgång.
Forskarna undersökte hur släktingar relaterar till musik vid begravningen av en närstående, musikens terapeutiska roll för närstående samt musikens roll under sorgebearbetningen när den avlidna själv valt begravningsmusiken.
För de allra flesta blir musiken en viktig del i avskedet. Musiken kan bland annat hjälpa till att minnas en persons livshistoria, eller ge de efterlevande styrka och ta hand om känslor. Några av respondenternas upplevelser:
”Jag har sparat musiken vi hade på begravningen som ringsignal på min mobil. Jag känner att den ger mig styrka.”
”Musiken kanaliserar så många känslor som du inte kan eller behöver sätta ord på.”
Forskarna anser att musiken i begravningsritualen påverkar sorgebearbetningen på många sätt: terapeutiskt, emotionellt och symboliskt. De pekar också på värdet av mätningar av bland annat stresshormoner och ytterligare forskning kring kulturella skillnader.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…