Läs en tidigare artikel om forskning kring musikterapi: Musikterapi kan lindra depression vid demens
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2023/05/33478334-seniors-in-nursing-home-making-music-with-rhythm1290px.jpg)
Musikterapi som helare vid smärta
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att uppsöka vård och många är långtidssjukskrivna till följd av smärta.
– Forskning visar att det är vanligt att människor som lever med långvarig smärta har låg tilltro till den egna förmågan till aktiviteter, vilket kan bidra till att personen drar sig tillbaka från aktiviteter med ensamhet och i värsta fall isolering som följd, säger Helena Lööf, docent och universitetslektor i vårdvetenskap på Mälardalens högskola.
I höst startar ett forskningsprojekt på Mälardalens högskola med funktionsinriktad musikterapi, FMT, där personer med långvarig muskuloskeletal smärta deltar. Genom att själva få spela på musikinstrument och utföra rörelser är syftet att deltagarna ska må bättre och få återhämtning.
– Det här projektet syftar till att utforska och utvärdera en hittills outforskad behandlingsmetod för personer som lever med långvarig smärta. Musikterapi kan öka personers välbefinnande och utgöra distraktion så att ohälsa, lidande och delvis värk kan lindras, säger Helena Lööf.
I behandlingen gör en terapeut en bedömning om vilka grundfunktioner deltagaren behöver utveckla, och med hjälp av musikinstrument som trummor och cymbaler i olika formationer stimuleras sedan olika rörelser av kroppen.
Musik som terapi är inget nytt i vården utan erbjuds personer inom exempelvis demensvården för att lindra ångestsymtom och inom habilitering, rehabilitering och psykiatrisk vård. Forskning har delvis tidigare påvisat att musikterapi kan öka personers välbefinnande och utgöra distraktion så att ohälsa, lidande och delvis värk kan lindras. Men det saknas evidensbaserad kunskap om och hur det skulle kunna förbättra livet för personer med långvarig smärta.
Bakgrunden till Mälardalens högskolas nya projekt är en pilotstudie som visade att FMT-metoden bidragit till återhämtning för personer som drabbats av stroke och Parkinsons sjukdom. Forskarna vill även få en djupare förståelse av musik och rörelsers betydelse och rörelse vid återhämtning.
Relaterat
![Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/mp54547052-upset-older-woman-sit-on-sofa-looking-out-window-652x550.jpg)
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
![Porträttbild på Merita Neziraj.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/merita_neziraj_foto_malmo_universitet-652x433.jpg)
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/elderly-woman-and-her-adult-daughter-from-the-window-foto-Berkut-Mostphotos-652x550.jpg)
Fler äldre lever längre efter operation
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…
Fler nyheter
![Detalj ur omslaget till SBU:s rapport](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2020/09/SBU-bild-652x550.jpg)
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/mp25046804-senior-researcher-using-a-magnifier-652x550.jpg)
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…