Norsk studie visar jojkens betydelse i demensvården

En intervjustudie med 17 personer som vårdar äldre samer med demenssjukdom visar att jojken kan ha stor betydelse i deras vardag. Men det är inte alltid den tas emot väl av vårdpersonalen.

Det är en grupp norska forskare som gjort djupintervjuer med släktingar och vårdpersonal till äldre samer med demenssjukdom. I en artikel som publicerats i Nordic journal of arts, culture and health, skriver de att det norska samhällets historia med kolonisation och assimilation av den samiska befolkningen, bidrar till att jojken inte används systematiskt som musikterapi i vården i dag.

Intervjupersonerna vittnar också om att jojken är upplivande, ger kraft, goda känslor och väcker minnen.

– Det är som att tända ett ljus. Folk lever upp. Jojken är upplivande och lugnande, säger Soile Päivikki Hämäläinen, forskare vid Norges arktiska universitet i en intervju med NRK.

Flera av studiens deltagare har berättat hur patienter kan lugnas om någon i personalen jojkar en jojk, som hen känner igen. Men samtidigt finns det vittnesmål om hur jojkande äldre tystas ned av personal på boenden.

– Det kan ge otrygga möten mellan vårdpersonal och personer med demens, säger Soile Päivikki Hämäläinen.

Läs artikeln

Soile Hämäläinen, Frauke Musial, Ola Graff, Henrik Schirmer, Anita Salamonsen och Grete Mehus (2020). The art of yoik in care: Sami caregivers’ experiences in dementia in Northern Norway. Nordic journal of arts, culture and health.

Relaterat

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Fler nyheter

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.