- Läs mer om förslag till nya kostråd i Livsmedelsverkets rapportserie
- Webbinarium: Lyssna den 4 februari – Om förslag till nya kostråd för äldre presenteras
- Kartläggning om kommunernas måltider: Försämringar för äldre visar ny kartläggning av kommunernas måltider
- Kostens samband med demens: L 2025 nr 17 – Kost och demens
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag om att sprida kunskap om mat och måltiders betydelse för att främja hälsa hos äldre. Nu är de uppdaterade råden på remiss och även kunskapsstöd till personal och beslutsfattare är på gång, berättar Susanna Kugelberg, ansvarig handläggare på Livsmedelsverket.
– Vi släpper lättillgänglig information runt april, som bygger på den senaste vetenskapliga grunden. Då ska också de nya kostråden vara färdiga.

Susanna Kugelberg är handläggare i folkhälsonutrition vid Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket
De föreslagna kostråden för äldre bygger på de nya generella kostråden för alla vuxna. Skillnaderna är exempelvis att baljväxter nu har ett eget råd – det är bra att äta dem varje dag. Köttrådet har minskat från 500 g rött kött per person till 350 g rött kött i veckan. Det är bra med fermenterade mjölkprodukter och fullkorn.
– Vi har också undersökt kostens betydelse för demens. Där ser vi att kostmönster med stor andel vegetabiliska livsmedel såsom frukt och bär, grönsaker, baljväxter, nötter och oljor, samt fisk är kopplad till lägre risk för demenssjukdom.
Livsmedelsverket har nyligen publicerat en rapporten Kost och demens i ämnet. Medelhavskosten, som består i huvudsak just av ovan nämnda livsmedel, och där rött kött, socker och salt begränsas, är ett gott riktmärke, enligt Susanna Kugelberg.
– Personer med matvanor i störst utsträckning överensstämde med medelhavskosten hade nära en tredjedel lägre risk för alzheimer jämfört med de vars kost i minst utsträckning överensstämde med medelhavskosten.
För äldre över 75 år rekommenderas extra protein och D-vitamin. Susanna Kugelberg tycker också att de tär viktigt att poängtera risken om man börjar ofrivilligt gå ned i vikt.
– Det kan öka risken för skörhet och innebär att man inte har så mycket reservkapacitet. Minskar man i vikt är det bra att dra ner lite på grönsakerna och hälla på lite extra majonnäs eller olja på maten.
Kostråden hänger också tätt ihop med aktivitet och rörelse, betonar Susanna Kugelberg. Det räcker inte att äta rätt.
– Det är viktigt att röra på sig. Inte bara äta protein, utan ha lite motståndsträning för att bevara muskelstyrkan.
Vad råder ni verksamheter inom äldreomsorgen att göra?
– Kunskapen finns där, det handlar om att uppdatera sig. Det brukar vara en stor omsättning av personal inom äldreomsorgen och det kan också finnas kulturella utmaningar. Det kan vara viktigt med introducerande kurser om mat, vad som är bra mat och matens betydelse för hälsan, samt hur man främja sociala och fysiska aspekter kring måltider.
En ny kartläggning av de kommunala måltiderna, som Livsmedelsverket gjort, visar försämringar inom äldreomsorgen. Endast sex av tio kommuner erbjuder minst sex måltider per dag på samtliga äldreboenden, i linje med Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är en minskning jämfört med 2021. Att bli erbjuden många små närings- och energirika måltider spridda över dygnet är avgörande för sköra äldre som riskerar undernäring.
Livsmedelsverket vill gärna att samarbetet mellan omsorgspersonal och personal i måltidsverksamheterna ökar.
– Det behövs en tätare dialog för att det ska lagas mat som äldre äter och tycker om. Vi ser att det slängs mycket mat inom äldreomsorgen. Det är en stor risk att inte vilja äta eller att äta ensidigt.
Varför är det viktigt att uppmärksamma just kostråd till äldre 65 +?
– Vi står inför en demografisk utveckling där gruppen över 80 år växer mest i samhället. Det att viktigt att främja fler friska år för alla, och samtidigt också minska belastningen på äldreomsorgen. Det är dessa folkhälsopolitiska mål som ligger i bakgrunden för vårt regeringsuppdrag.
Relaterat
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Fler nyheter
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…
Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande…
