Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.
I sin avhandling, som lades fram 2021, såg Antonios Tsertsidis en stor kunskapsbrist gällande tillhandahållandet av välfärdsteknik för personer med demens. Många äldre och deras anhöriga får också inte information om tekniska hjälpmedel förrän demenssjukdomen är långt framskriden.
Nu ska han bygga vidare på resultaten från avhandlingen i en ny studie.
– Syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens, säger han i ett pressmeddelande.
Han kommer att undersöka hur arbetsterapeuter förhåller sig till välfärdsteknik vid vården av personer med demenssjukdom.
– Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdsteknik utifrån sin profession? undrar Antonios Tsertsidis.
Förhoppningen är att studien leder till en ökad kännedom om välfärdsteknik för personer med demens, och att fler kan introduceras till hjälpmedlen i ett tidigt sjukdomsförlopp, kanske redan när de får diagnosen.
– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens, säger Antonios Tsertsidis och fortsätter:
– Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.
Studien har nyligen beviljats en halv miljon kronor i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier, CVS.
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött. Men det gäller enbart om man bär på specifika gener, visar en ny studie från Karolinska institutet.
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en äldre person med olika hälsoproblem. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra till mer kunskap för att upptäcka och förebygga dessa skador i tid.