I sin avhandling, som lades fram 2021, såg Antonios Tsertsidis en stor kunskapsbrist gällande tillhandahållandet av välfärdsteknik för personer med demens. Många äldre och deras anhöriga får också inte information om tekniska hjälpmedel förrän demenssjukdomen är långt framskriden.
Nu ska han bygga vidare på resultaten från avhandlingen i en ny studie.
– Syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens, säger han i ett pressmeddelande.
Han kommer att undersöka hur arbetsterapeuter förhåller sig till välfärdsteknik vid vården av personer med demenssjukdom.
– Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdsteknik utifrån sin profession? undrar Antonios Tsertsidis.
Förhoppningen är att studien leder till en ökad kännedom om välfärdsteknik för personer med demens, och att fler kan introduceras till hjälpmedlen i ett tidigt sjukdomsförlopp, kanske redan när de får diagnosen.
– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens, säger Antonios Tsertsidis och fortsätter:
– Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.
Studien har nyligen beviljats en halv miljon kronor i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier, CVS.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
