Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik
Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.
I sin avhandling, som lades fram 2021, såg Antonios Tsertsidis en stor kunskapsbrist gällande tillhandahållandet av välfärdsteknik för personer med demens. Många äldre och deras anhöriga får också inte information om tekniska hjälpmedel förrän demenssjukdomen är långt framskriden.
Nu ska han bygga vidare på resultaten från avhandlingen i en ny studie.
– Syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens, säger han i ett pressmeddelande.
Han kommer att undersöka hur arbetsterapeuter förhåller sig till välfärdsteknik vid vården av personer med demenssjukdom.
– Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdsteknik utifrån sin profession? undrar Antonios Tsertsidis.
Förhoppningen är att studien leder till en ökad kännedom om välfärdsteknik för personer med demens, och att fler kan introduceras till hjälpmedlen i ett tidigt sjukdomsförlopp, kanske redan när de får diagnosen.
– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens, säger Antonios Tsertsidis och fortsätter:
– Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.
Studien har nyligen beviljats en halv miljon kronor i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier, CVS.
Relaterat
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Fler nyheter
Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
