Nytt verktyg ska förbättra parkinsonbehandling

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram en algoritm som ska hjälpa läkare att ta beslut om vilken behandling som är lämplig för patienter med Parkinsons sjukdom.

I dag finns det inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan enbart läkemedel som kan lindra symptomen. I de senare stadierna av sjukdomen förskrivs mer avancerade terapier såsom pumpbehandling med läkemedel eller elektroder som stimulerar hjärnan. 

Livskvaliteten för personer som får dessa behandlingar ökar, men det är långt ifrån alla som får tillgång till den. En ny innovation från forskare vid Lunds universitet ska se till att de som behöver få tillgång till avancerad terapi ska få det. 

Per Odin och hans kollegor har utvecklat verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nyligen började användas inom vården. Verktyget är en automatiserad algoritm som räknar ut vilken behandling som är lämpligast för patienten, till exempel att stanna på aktuell behandling eller utreda patienten för avancerad terapi. 

– I dag får cirka 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier, en siffra som vi uppskattar borde ligga på 2 000 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset, jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin i ett pressmeddelande och fortsätter: 

– Vi hoppas att Manage PD kan bli ett hjälpmedel till att fler patienter får avancerad terapi i tid eller överhuvudtaget och därmed få bättre livskvalitet.

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.