I dag finns det inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan enbart läkemedel som kan lindra symptomen. I de senare stadierna av sjukdomen förskrivs mer avancerade terapier såsom pumpbehandling med läkemedel eller elektroder som stimulerar hjärnan.
Livskvaliteten för personer som får dessa behandlingar ökar, men det är långt ifrån alla som får tillgång till den. En ny innovation från forskare vid Lunds universitet ska se till att de som behöver få tillgång till avancerad terapi ska få det.
Per Odin och hans kollegor har utvecklat verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nyligen började användas inom vården. Verktyget är en automatiserad algoritm som räknar ut vilken behandling som är lämpligast för patienten, till exempel att stanna på aktuell behandling eller utreda patienten för avancerad terapi.
– I dag får cirka 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier, en siffra som vi uppskattar borde ligga på 2 000 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset, jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi hoppas att Manage PD kan bli ett hjälpmedel till att fler patienter får avancerad terapi i tid eller överhuvudtaget och därmed få bättre livskvalitet.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
