Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
I dag finns det inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan enbart läkemedel som kan lindra symptomen. I de senare stadierna av sjukdomen förskrivs mer avancerade terapier såsom pumpbehandling med läkemedel eller elektroder som stimulerar hjärnan.
Livskvaliteten för personer som får dessa behandlingar ökar, men det är långt ifrån alla som får tillgång till den. En ny innovation från forskare vid Lunds universitet ska se till att de som behöver få tillgång till avancerad terapi ska få det.
Per Odin och hans kollegor har utvecklat verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nyligen började användas inom vården. Verktyget är en automatiserad algoritm som räknar ut vilken behandling som är lämpligast för patienten, till exempel att stanna på aktuell behandling eller utreda patienten för avancerad terapi.
– I dag får cirka 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier, en siffra som vi uppskattar borde ligga på 2 000 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset, jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi hoppas att Manage PD kan bli ett hjälpmedel till att fler patienter får avancerad terapi i tid eller överhuvudtaget och därmed få bättre livskvalitet.
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.