I dag finns det inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan enbart läkemedel som kan lindra symptomen. I de senare stadierna av sjukdomen förskrivs mer avancerade terapier såsom pumpbehandling med läkemedel eller elektroder som stimulerar hjärnan.
Livskvaliteten för personer som får dessa behandlingar ökar, men det är långt ifrån alla som får tillgång till den. En ny innovation från forskare vid Lunds universitet ska se till att de som behöver få tillgång till avancerad terapi ska få det.
Per Odin och hans kollegor har utvecklat verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nyligen började användas inom vården. Verktyget är en automatiserad algoritm som räknar ut vilken behandling som är lämpligast för patienten, till exempel att stanna på aktuell behandling eller utreda patienten för avancerad terapi.
– I dag får cirka 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier, en siffra som vi uppskattar borde ligga på 2 000 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset, jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi hoppas att Manage PD kan bli ett hjälpmedel till att fler patienter får avancerad terapi i tid eller överhuvudtaget och därmed få bättre livskvalitet.
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
