Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
I dag finns det inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan enbart läkemedel som kan lindra symptomen. I de senare stadierna av sjukdomen förskrivs mer avancerade terapier såsom pumpbehandling med läkemedel eller elektroder som stimulerar hjärnan.
Livskvaliteten för personer som får dessa behandlingar ökar, men det är långt ifrån alla som får tillgång till den. En ny innovation från forskare vid Lunds universitet ska se till att de som behöver få tillgång till avancerad terapi ska få det.
Per Odin och hans kollegor har utvecklat verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nyligen började användas inom vården. Verktyget är en automatiserad algoritm som räknar ut vilken behandling som är lämpligast för patienten, till exempel att stanna på aktuell behandling eller utreda patienten för avancerad terapi.
– I dag får cirka 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier, en siffra som vi uppskattar borde ligga på 2 000 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset, jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi hoppas att Manage PD kan bli ett hjälpmedel till att fler patienter får avancerad terapi i tid eller överhuvudtaget och därmed få bättre livskvalitet.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.