Ökad demens- och strokerisk vid hög biologisk ålder

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska levda ålder, har en betydligt högre risk att drabbas av stroke och demens. Det visar en studie av forskare från Karolinska institutet.

När vi åldras ökar risken för kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och tillstånd som bryter ner hjärnan, till exempel demens. För att mäta hur man åldras utgår forskare traditionellt sett personers kronologiska ålder, det vill säga antalet levnadsår.

– Men eftersom människor åldras i olika takt är kronologisk ålder ett ganska oprecist mått, säger forskaren Sara Hägg vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Hon har precis lett en studie tillsammans med doktoranden Jonathan Mak, som har undersökt hur den så kallade biologiska åldern är kopplad till sjukdomar inom en nioårsperiod. Biologisk ålder är ett mått på bland annat åldern i våra celler och kan mätas på olika sätt. Den kan också skilja sig från den kronologiska åldern.

Resultaten i Sara Hägg och Jonathan Maks studie visar att en hög biologisk ålder, jämfört med kronologisk ålder, kopplas till en ökad risk för demens, framför allt vaskulär demens, och stroke.

– Om en persons biologiska ålder är fem år högre än den verkliga åldern, löper personen 40 procent högre risk att utveckla dessa sjukdomar, säger Jonathan Mak.

Forskarna räknade fram den biologiska åldern med hjälp av 18 biomarkörer för bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck, lungfunktion och BMI.

Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att fastställa några orsakssamband. Däremot pekar resultaten på att man skulle kunna minska eller fördröja insjuknande genom att sakta ner kroppens åldrandeprocesser.

– Flera av faktorerna går att påverka genom att ändra livsstil och läkemedelsanvändningen, säger Sara Hägg.

Studien visar också att risken för den ovanliga förlamningssjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, ökar med högre biologisk ålder.

Forskarna använde data från UK biobank som samlar information om 325 000 personer, som alla var mellan 40 och 70 år vid det första mättillfället.

Fakta
Läs hela studien

Jonathan Mak, Christopher McMurran och Sara Hägg (2023). Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK biobank. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.

Relaterat

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…

Fler nyheter

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.

En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.