Ökad demens- och strokerisk vid hög biologisk ålder

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska levda ålder, har en betydligt högre risk att drabbas av stroke och demens. Det visar en studie av forskare från Karolinska institutet.

När vi åldras ökar risken för kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och tillstånd som bryter ner hjärnan, till exempel demens. För att mäta hur man åldras utgår forskare traditionellt sett personers kronologiska ålder, det vill säga antalet levnadsår.

– Men eftersom människor åldras i olika takt är kronologisk ålder ett ganska oprecist mått, säger forskaren Sara Hägg vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Hon har precis lett en studie tillsammans med doktoranden Jonathan Mak, som har undersökt hur den så kallade biologiska åldern är kopplad till sjukdomar inom en nioårsperiod. Biologisk ålder är ett mått på bland annat åldern i våra celler och kan mätas på olika sätt. Den kan också skilja sig från den kronologiska åldern.

Resultaten i Sara Hägg och Jonathan Maks studie visar att en hög biologisk ålder, jämfört med kronologisk ålder, kopplas till en ökad risk för demens, framför allt vaskulär demens, och stroke.

– Om en persons biologiska ålder är fem år högre än den verkliga åldern, löper personen 40 procent högre risk att utveckla dessa sjukdomar, säger Jonathan Mak.

Forskarna räknade fram den biologiska åldern med hjälp av 18 biomarkörer för bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck, lungfunktion och BMI.

Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att fastställa några orsakssamband. Däremot pekar resultaten på att man skulle kunna minska eller fördröja insjuknande genom att sakta ner kroppens åldrandeprocesser.

– Flera av faktorerna går att påverka genom att ändra livsstil och läkemedelsanvändningen, säger Sara Hägg.

Studien visar också att risken för den ovanliga förlamningssjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, ökar med högre biologisk ålder.

Forskarna använde data från UK biobank som samlar information om 325 000 personer, som alla var mellan 40 och 70 år vid det första mättillfället.

Fakta
Läs hela studien

Jonathan Mak, Christopher McMurran och Sara Hägg (2023). Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK biobank. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.

Relaterat

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre kvinna går med käpp i skogen

Att åldras nära djur och natur

Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra­ relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Fler nyheter

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.