Jonathan Mak, Christopher McMurran och Sara Hägg (2023). Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK biobank. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.
Ökad demens- och strokerisk vid hög biologisk ålder
När vi åldras ökar risken för kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och tillstånd som bryter ner hjärnan, till exempel demens. För att mäta hur man åldras utgår forskare traditionellt sett personers kronologiska ålder, det vill säga antalet levnadsår.
– Men eftersom människor åldras i olika takt är kronologisk ålder ett ganska oprecist mått, säger forskaren Sara Hägg vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Hon har precis lett en studie tillsammans med doktoranden Jonathan Mak, som har undersökt hur den så kallade biologiska åldern är kopplad till sjukdomar inom en nioårsperiod. Biologisk ålder är ett mått på bland annat åldern i våra celler och kan mätas på olika sätt. Den kan också skilja sig från den kronologiska åldern.
Resultaten i Sara Hägg och Jonathan Maks studie visar att en hög biologisk ålder, jämfört med kronologisk ålder, kopplas till en ökad risk för demens, framför allt vaskulär demens, och stroke.
– Om en persons biologiska ålder är fem år högre än den verkliga åldern, löper personen 40 procent högre risk att utveckla dessa sjukdomar, säger Jonathan Mak.
Forskarna räknade fram den biologiska åldern med hjälp av 18 biomarkörer för bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck, lungfunktion och BMI.
Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att fastställa några orsakssamband. Däremot pekar resultaten på att man skulle kunna minska eller fördröja insjuknande genom att sakta ner kroppens åldrandeprocesser.
– Flera av faktorerna går att påverka genom att ändra livsstil och läkemedelsanvändningen, säger Sara Hägg.
Studien visar också att risken för den ovanliga förlamningssjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, ökar med högre biologisk ålder.
Forskarna använde data från UK biobank som samlar information om 325 000 personer, som alla var mellan 40 och 70 år vid det första mättillfället.
Relaterat
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter av måltidsmiljön på särskilt boende.
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Fler nyheter
Allt fler söker stöd när behoven redan är stora
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.
Dessa insatser hindrar kariesutveckling hos äldre
Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska institutet.
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.