Jonathan Mak, Christopher McMurran och Sara Hägg (2023). Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK biobank. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.
Ökad demens- och strokerisk vid hög biologisk ålder
När vi åldras ökar risken för kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och tillstånd som bryter ner hjärnan, till exempel demens. För att mäta hur man åldras utgår forskare traditionellt sett personers kronologiska ålder, det vill säga antalet levnadsår.
– Men eftersom människor åldras i olika takt är kronologisk ålder ett ganska oprecist mått, säger forskaren Sara Hägg vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Hon har precis lett en studie tillsammans med doktoranden Jonathan Mak, som har undersökt hur den så kallade biologiska åldern är kopplad till sjukdomar inom en nioårsperiod. Biologisk ålder är ett mått på bland annat åldern i våra celler och kan mätas på olika sätt. Den kan också skilja sig från den kronologiska åldern.
Resultaten i Sara Hägg och Jonathan Maks studie visar att en hög biologisk ålder, jämfört med kronologisk ålder, kopplas till en ökad risk för demens, framför allt vaskulär demens, och stroke.
– Om en persons biologiska ålder är fem år högre än den verkliga åldern, löper personen 40 procent högre risk att utveckla dessa sjukdomar, säger Jonathan Mak.
Forskarna räknade fram den biologiska åldern med hjälp av 18 biomarkörer för bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck, lungfunktion och BMI.
Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att fastställa några orsakssamband. Däremot pekar resultaten på att man skulle kunna minska eller fördröja insjuknande genom att sakta ner kroppens åldrandeprocesser.
– Flera av faktorerna går att påverka genom att ändra livsstil och läkemedelsanvändningen, säger Sara Hägg.
Studien visar också att risken för den ovanliga förlamningssjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, ökar med högre biologisk ålder.
Forskarna använde data från UK biobank som samlar information om 325 000 personer, som alla var mellan 40 och 70 år vid det första mättillfället.
Relaterat

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet
Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.

Kortare arbetsdag gynnar personal
Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Hjärntumör vanligare hos äldre kvinnor
Tumörer i hjärnhinnorna, så kallade meningiom, är vanligare hos äldre kvinnor än tidigare känt. Men forskarna bakom studien vill undvika onödig oro.