En sköterska står med ryggen mot kameran och tar en äldre kvinnas händer i sina.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Olika mallar ger olika levnadsberättelser

Levnadsberättelser är ett sätt för demensomsorgen att anpassa vård och omsorg till individen. Men hur fungerar de i praktiken? Det har Glenn Möllergren och Tove Harnett vid Lunds universitet studerat.

Glenn Möllergren och Tove Harnett driver projektet Levnadsberättelser i äldreomsorgen: Utmaningar och möjligheter, vid Lunds universitet. Nu har de första data från studien publicerats i den vetenskapliga tidskriften Dementia. I artikeln har de gått igenom ett trettiotal mallar för levnadsberättelser som används i svensk omsorg. Och resultatet visar att det kunde finnas en större samsyn kring levnadsberättelserna och hur de ska användas.

– Vårdgivare inom demensomsorgen saknar gemensam uppfattning om vad levnadsberättelsearbetet är och hur det ska användas. Vår studie visar att mallarna som används ser väldigt olika ut hos olika vårdgivare. Då konstrueras helt olika versioner av omsorgstagaren, till exempel personen som fanns innan demensen, och personen som finns nu med demenssjukdom, säger Glenn Möllergren i en nyhet på forskarskolan SWEAH:s hemsida.

– Vi ser också en tendens att undvika frågor om sorgliga eller svåra livshändelser, vilket riskerar skapa omsorgstagare med en problemfri bakgrund. Mallarna bidrar till att skapa omsorgstagare som demensomsorgen klarar av att hantera, säger Tove Harnett.

Risken är att en person med demens kommer att bemötas väldigt olika, helt enkelt beroende på hur levnadsberättelsen ser ut, eller snarare beroende på hur mallen styr den slutliga levnadsberättelsen.

– Om den enbart handlar om preferenser och vanor i vardagen, som ifall en vill ha socker i kaffet till exempel, kommer personalen sakna viktig kunskap för att se hela människan, hantera oro och ångest. Och om mallen bara handlar om uppväxt, föräldrar och yrkesliv, kan det visa sig omöjligt för den enskilde att få en daglig omvårdnad som tar hänsyn till personlighet, livsstil och vanor, säger Tove Harnett.

I projektet arbetar de nu vidare med en studie om hur anställda ser på levnadsberättelsen som arbetsredskap.

Läs den vetenskapliga artikeln

Glenn Möllergren och Tove Harnett (2024). Life story templates in dementia care: Ambiguous direction and purpose. Dementia.

Relaterat

Så upplever äldre sin sömn

Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid…

Bättre sömn med tyngdtäcke

Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt,…

Nytt nummer: Om boendemiljö, tema hbtq, nya avhandlingar och forskningsrön

Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens…

Fler nyheter

Äldre kvinna räknar sina pengar

65-åringar tar inte ut tjänstepensionen livet ut

En rapport från Jönköping university visar att fyra av tio av alla 65-åringar planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Oroväckande resultat,…

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den…