Den aktuella undersökningen bygger på en omfattande samnordisk studie. Förutom Åbo akademi och Institutet för hälsa och välfärd i Finland deltar också Aalborg universitet i Danmark, Nord universitet i Norge och Högskolan i Borås, Sverige, i studien.
Osäkerhet inom finska äldreomsorgen, men få coronasmittade
Under den första coronavågen hade äldre svårt att förstå och följa skyddsåtgärder samtidigt som personalen kände stor oro och osäkerhet. Trots detta var det få personer i Finland som smittades av covid-19, både bland äldre och personalen.
En studie från Åbo akademi visar att coronapandemin ledde till stora verksamhetsförändringar inom äldreomsorgen i Finland, särskilt under den första vågen.
– Det krävde kreativitet och en mångfald av arrangemang. Förutom att skärpa hygienkraven och användningen av skyddsutrustning delades lokaler in i zoner och arbetet i isolerade rum begränsades till samma anställda, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi, i ett pressmeddelande.
Bristen på skyddsutrustning var ett stort problem under pandemins värsta skede, liksom tillgången till coronatest. Under denna period var anställda också osäkra på de förändrade arbetsrutinerna och oroliga över att de skulle föra smittan vidare till de äldre eller sina anhöriga.
– Framför allt äldre med demens kände sig förvirrade och anhöriga reagerade mycket starkt på besöksrestriktionerna. Med undantag för den inledande fasen var cheferna inom äldreomsorgen nöjda med vägledningen och informationen, säger Auvo Rauhala, arbetslivsprofessor vid Åbo akademi.
Men trots oroligheter och starka reaktioner var det få som smittades av coronaviruset. I endast en femtedel av organisationerna fanns det coronafall och bara i hälften av dessa var äldre personer smittade.
Uppgifterna kommer från en undersökning där 247 ledare och chefer inom äldreomsorgen i Finland svarade på frågor om äldrevårdens situation under pandemins första månader, från januari till slutet av augusti 2020.
Fakta.
SAMNORDISK STUDIE
Ladda ner den finska studien
Auvo Rauhala m fl (2021). Covid-19 Suomen vanhustenhuollon ja sen johtamisen näkökulmasta. Åbo akademi.
Relaterat
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.
Fler nyheter
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
