Den aktuella undersökningen bygger på en omfattande samnordisk studie. Förutom Åbo akademi och Institutet för hälsa och välfärd i Finland deltar också Aalborg universitet i Danmark, Nord universitet i Norge och Högskolan i Borås, Sverige, i studien.
Osäkerhet inom finska äldreomsorgen, men få coronasmittade
Under den första coronavågen hade äldre svårt att förstå och följa skyddsåtgärder samtidigt som personalen kände stor oro och osäkerhet. Trots detta var det få personer i Finland som smittades av covid-19, både bland äldre och personalen.
En studie från Åbo akademi visar att coronapandemin ledde till stora verksamhetsförändringar inom äldreomsorgen i Finland, särskilt under den första vågen.
– Det krävde kreativitet och en mångfald av arrangemang. Förutom att skärpa hygienkraven och användningen av skyddsutrustning delades lokaler in i zoner och arbetet i isolerade rum begränsades till samma anställda, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi, i ett pressmeddelande.
Bristen på skyddsutrustning var ett stort problem under pandemins värsta skede, liksom tillgången till coronatest. Under denna period var anställda också osäkra på de förändrade arbetsrutinerna och oroliga över att de skulle föra smittan vidare till de äldre eller sina anhöriga.
– Framför allt äldre med demens kände sig förvirrade och anhöriga reagerade mycket starkt på besöksrestriktionerna. Med undantag för den inledande fasen var cheferna inom äldreomsorgen nöjda med vägledningen och informationen, säger Auvo Rauhala, arbetslivsprofessor vid Åbo akademi.
Men trots oroligheter och starka reaktioner var det få som smittades av coronaviruset. I endast en femtedel av organisationerna fanns det coronafall och bara i hälften av dessa var äldre personer smittade.
Uppgifterna kommer från en undersökning där 247 ledare och chefer inom äldreomsorgen i Finland svarade på frågor om äldrevårdens situation under pandemins första månader, från januari till slutet av augusti 2020.
Fakta.
SAMNORDISK STUDIE
Ladda ner den finska studien
Auvo Rauhala m fl (2021). Covid-19 Suomen vanhustenhuollon ja sen johtamisen näkökulmasta. Åbo akademi.
Relaterat
Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fler nyheter
Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.
