Den aktuella undersökningen bygger på en omfattande samnordisk studie. Förutom Åbo akademi och Institutet för hälsa och välfärd i Finland deltar också Aalborg universitet i Danmark, Nord universitet i Norge och Högskolan i Borås, Sverige, i studien.
Osäkerhet inom finska äldreomsorgen, men få coronasmittade
Under den första coronavågen hade äldre svårt att förstå och följa skyddsåtgärder samtidigt som personalen kände stor oro och osäkerhet. Trots detta var det få personer i Finland som smittades av covid-19, både bland äldre och personalen.
En studie från Åbo akademi visar att coronapandemin ledde till stora verksamhetsförändringar inom äldreomsorgen i Finland, särskilt under den första vågen.
– Det krävde kreativitet och en mångfald av arrangemang. Förutom att skärpa hygienkraven och användningen av skyddsutrustning delades lokaler in i zoner och arbetet i isolerade rum begränsades till samma anställda, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi, i ett pressmeddelande.
Bristen på skyddsutrustning var ett stort problem under pandemins värsta skede, liksom tillgången till coronatest. Under denna period var anställda också osäkra på de förändrade arbetsrutinerna och oroliga över att de skulle föra smittan vidare till de äldre eller sina anhöriga.
– Framför allt äldre med demens kände sig förvirrade och anhöriga reagerade mycket starkt på besöksrestriktionerna. Med undantag för den inledande fasen var cheferna inom äldreomsorgen nöjda med vägledningen och informationen, säger Auvo Rauhala, arbetslivsprofessor vid Åbo akademi.
Men trots oroligheter och starka reaktioner var det få som smittades av coronaviruset. I endast en femtedel av organisationerna fanns det coronafall och bara i hälften av dessa var äldre personer smittade.
Uppgifterna kommer från en undersökning där 247 ledare och chefer inom äldreomsorgen i Finland svarade på frågor om äldrevårdens situation under pandemins första månader, från januari till slutet av augusti 2020.
Fakta.
SAMNORDISK STUDIE
Ladda ner den finska studien
Auvo Rauhala m fl (2021). Covid-19 Suomen vanhustenhuollon ja sen johtamisen näkökulmasta. Åbo akademi.
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Ändra titel till äldrevårdare
Titeln ”undersköterska” är inte tillräcklig för att spegla kompetensen bland äldreomsorgens personal. Det anser författaren Henry Egidius.
Fler nyheter
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
