Studien Death associated with coronavirus (COVID-19) infection in individuals with severe mental disorders in Sweden during the early months of the outbreak — an exploratory cross-sectional analysis of a population-based register study av Martin Maripuu, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström och Ursula Werneke är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychiatry.
Överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom
Bland äldre är andelen covid-döda nästan fyra gånger så stor för dem med allvarlig psykisk sjukdom som bland psykiskt friska i samma ålder. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska institutet.
Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper kraftigt ökad risk att dö i covid-19, enligt den aktuella studien, som har studerat den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars till 15 juni 2020. Bland dem med allvarlig psykisk sjukdom avled 130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland dem som inte hade allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt 0,06 procent.
Det är framför allt efter 60 års ålder som allvarligt psykiskt sjuka har högre dödlighet. I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.
– Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin, säger Martin Maripuu, överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Vad som orsakar överdödligheten ger studien inte svar på.
– Allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både den psykiska och kroppsliga ohälsan, säger Martin Maripuu.
Som allvarlig psykisk sjukdom räknas i studien psykossjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien , även om dessa tillstånd också kan vara svåra.
LÄNK TILL STUDIEN
Relaterat
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.
Fler nyheter
Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
