Studien Death associated with coronavirus (COVID-19) infection in individuals with severe mental disorders in Sweden during the early months of the outbreak — an exploratory cross-sectional analysis of a population-based register study av Martin Maripuu, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström och Ursula Werneke är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychiatry.
Överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom
Bland äldre är andelen covid-döda nästan fyra gånger så stor för dem med allvarlig psykisk sjukdom som bland psykiskt friska i samma ålder. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska institutet.
Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper kraftigt ökad risk att dö i covid-19, enligt den aktuella studien, som har studerat den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars till 15 juni 2020. Bland dem med allvarlig psykisk sjukdom avled 130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland dem som inte hade allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt 0,06 procent.
Det är framför allt efter 60 års ålder som allvarligt psykiskt sjuka har högre dödlighet. I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.
– Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin, säger Martin Maripuu, överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Vad som orsakar överdödligheten ger studien inte svar på.
– Allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både den psykiska och kroppsliga ohälsan, säger Martin Maripuu.
Som allvarlig psykisk sjukdom räknas i studien psykossjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien , även om dessa tillstånd också kan vara svåra.
LÄNK TILL STUDIEN
Relaterat
Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Fler nyheter
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
