Överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom

Bland äldre är andelen covid-döda nästan fyra gånger så stor för dem med allvarlig psykisk sjukdom som bland psykiskt friska i samma ålder. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper kraftigt ökad risk att dö i covid-19, enligt den aktuella studien, som har studerat den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars till 15 juni 2020. Bland dem med allvarlig psykisk sjukdom avled  130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland dem som inte hade allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt 0,06 procent.

Det är framför allt efter 60 års ålder som allvarligt psykiskt sjuka har högre dödlighet.  I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.

– Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin, säger Martin Maripuu, överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Vad som orsakar överdödligheten ger studien inte svar på.

– Allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både den psykiska och kroppsliga ohälsan, säger Martin Maripuu.

Som allvarlig psykisk sjukdom räknas i studien psykossjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien , även om dessa tillstånd också kan vara svåra.

LÄNK TILL STUDIEN

Studien Death associated with coronavirus (COVID-19) infection in individuals with severe mental disorders in Sweden during the early months of the outbreak — an exploratory cross-sectional analysis of a population-based register study av Martin Maripuu, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström och Ursula Werneke är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychiatry.

Relaterat

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Fler nyheter

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra till…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.