Överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom

Bland äldre är andelen covid-döda nästan fyra gånger så stor för dem med allvarlig psykisk sjukdom som bland psykiskt friska i samma ålder. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper kraftigt ökad risk att dö i covid-19, enligt den aktuella studien, som har studerat den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars till 15 juni 2020. Bland dem med allvarlig psykisk sjukdom avled  130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland dem som inte hade allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt 0,06 procent.

Det är framför allt efter 60 års ålder som allvarligt psykiskt sjuka har högre dödlighet.  I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.

– Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin, säger Martin Maripuu, överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Vad som orsakar överdödligheten ger studien inte svar på.

– Allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både den psykiska och kroppsliga ohälsan, säger Martin Maripuu.

Som allvarlig psykisk sjukdom räknas i studien psykossjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien , även om dessa tillstånd också kan vara svåra.

LÄNK TILL STUDIEN

Studien Death associated with coronavirus (COVID-19) infection in individuals with severe mental disorders in Sweden during the early months of the outbreak — an exploratory cross-sectional analysis of a population-based register study av Martin Maripuu, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström och Ursula Werneke är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychiatry.

Relaterat

Den sista resan, var den verkligen nödvändig?

Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren ställer sig frågan: Måste man dö på sjukhus?

Tillit och trygghet utmärker ett gott ledarskap

När blir en ledare skicklig i att leda? Det finns gott om ledarskapslitteratur som vill besvara den frågan. Boken Ledarskap i vård och omsorg – att leda med mod och tillit ger praktiska råd och vägledning som bygger på forskning…

Man poserar sittandes i en stol

Han månar om äldres psykiska hälsa

Äldre personer får sällan psykologisk behandling. I stället får de mediciner för att dämpa depression eller nedstämdhet. Det hoppas forskaren och överläkaren Mattias Damberg vid Uppsala universitet kunna ändra på.

Fler nyheter

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.