Överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom

Bland äldre är andelen covid-döda nästan fyra gånger så stor för dem med allvarlig psykisk sjukdom som bland psykiskt friska i samma ålder. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper kraftigt ökad risk att dö i covid-19, enligt den aktuella studien, som har studerat den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars till 15 juni 2020. Bland dem med allvarlig psykisk sjukdom avled  130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland dem som inte hade allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt 0,06 procent.

Det är framför allt efter 60 års ålder som allvarligt psykiskt sjuka har högre dödlighet.  I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.

– Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin, säger Martin Maripuu, överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Vad som orsakar överdödligheten ger studien inte svar på.

– Allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både den psykiska och kroppsliga ohälsan, säger Martin Maripuu.

Som allvarlig psykisk sjukdom räknas i studien psykossjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien , även om dessa tillstånd också kan vara svåra.

LÄNK TILL STUDIEN

Studien Death associated with coronavirus (COVID-19) infection in individuals with severe mental disorders in Sweden during the early months of the outbreak — an exploratory cross-sectional analysis of a population-based register study av Martin Maripuu, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström och Ursula Werneke är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychiatry.

Relaterat

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.

Fler nyheter

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.

En person i vit rock håller en modell av en hjärna i sina händer.

Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare

Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde åldrandet saktade ner.

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.