När AFA Försäkring presenterar fem nya forskningsprojekt om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, är det ett av dem som specifikt berör förhållandena inom äldreomsorgen. Annica Lövenmark vid Mälardalens högskola tilldelas drygt två miljoner kronor för sitt projekt Vård- och omsorgspersonals erfarenheter av att arbeta på särskilt boende och inom hemtjänst i Sverige vid covid-19-pandemin.
I projektet kommer Annica Lövenmark att fokusera på personalens upplevelser av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, säkerhet, hälsa och ledarskap. Forskning har tidigare visat att vårdpersonal kan drabbas av oro, stress, depression och posttraumatiskt syndrom under epidemier. Förhoppningen är nu att studiens resultat ska kunna ligga till grund för stödåtgärder, strategier och verktyg för att hantera framtida krissituationer i omsorgen. Projektet kommer att pågå till slutet av 2023.
Utlysningen för covid-19-relaterade projekt är stängd. Hittills har AFA Försäkring beslutat om medel för 23 projekt, men man planerar att ta beslut om några ansökningar till innan årets slut.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
