Pensionsmyndigheten (2022). Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?
Rapporten är den tredje delen i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensionerna.
Pensionärer har en genomsnittlig ekonomisk standard som uppgår till 82 procent av den övriga befolkningens och det är allt färre pensionärer som oroar sig över sin ekonomi, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
Men rapporten visar också att ensamstående pensionärer har sämst ekonomi, en grupp som i hög grad består av kvinnor. Deras ekonomiska standard är i snitt hälften av den övriga befolkningens.
En ensamstående pensionär har i genomsnitt 4 000 kronor över när de grundläggande utgifterna är betalda, medan sammanboende pensionärer har 7 000 kronor. Kvinnor 80 år och äldre har enbart 2 000 kronor kvar.
– Den som bor med någon når oftast bättre köpkraft genom att man delar på till exempel hyran, tidningsprenumeration eller inköp av möbler. Det finns dessutom sju gånger fler ensamstående kvinnor som är åttio år eller äldre, än ensamstående män i samma ålder. Betydligt fler kvinnor upplever med andra ord nackdelarna med att bo ensamma, säger Linnea Wikmark Kreuger, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Pensionsmyndigheten (2022). Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?
Rapporten är den tredje delen i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensionerna.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.
Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene Åvik Persson, baserat på sina studier.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.