Richard Bränström, Daniel Fällman och John E Pachankis (2022). Age-Varying Sexual Orientation Disparities in Mental Health, Treatment Utilization, and Social Stress: A Population-Based Study Publicerad i APA Psycnet
Psykisk ohälsa vanligare bland äldre i sexuella minoriteter
Att hbtqi-personer oftare upplever psykisk ohälsa än andra har vetenskapen tidigare påvisat. Nu visar en ny studie att det är vanligare att personer inom en sexuell minoritet som är över 70 år och socialt isolerade känner sig diskriminerade och mobbade. Studien har genomförts med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16-84 år.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att personer inom sexuella minoriteter har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med heterosexuella individer. Men forskningen har inte tidigare kunnat uppvisa hur detta mönster påverkas av ålder. Nu har forskare från Karolinska institutet och Yale school of public health i USA, med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16–84 år kunnat visa att det är betydligt vanligare för bland personer inom en sexuell minoritet, som är över 70 år och socialt isolerade, att känna sig diskriminerade och mobbade.
Forskarna har med hjälp av folkhälsoenkäten funnit att hbtqi-personer är mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest. Det är också vanligare att de har fått behandling för dessa tillstånd jämfört med heterosexuella personer. Risken för att uppleva känsla av diskriminering och mobbning var högre bland dem som levde socialt isolerat.
Även om de flesta hbtqi-personer i folkhälsoenkäten inte har uppgett att de haft en depression, upplevt ångest eller fått behandling för dessa problem, är det ändå vanligare bland dem än för heterosexuella, en skillnad som dock avtar vid 70–75 års ålder. Sociala stressfaktorer, som diskriminering, mobbning och social isolering, upplevs dock oftare av hbtqi-personer än heterosexuella under hela livslängden.
Läs studien
Fler lästips
Queer äldreomsorg – en mänsklig rättighet
Även individer med vård, omsorg och stöd har rätt att uttrycka känslor och dela nära relationer.
Spretig antologi om AgeCaps forskning
Ett 60-tal AgeCap-forskare beskriver i 16 kapitel sin ingång till begreppet capability. Susanne Iwarsson uppfattar boken som ett barn av sin tid, den belyser forskning ur ett flervetenskapligt perspektiv.
Kidnappad av åldrandet?
Ett frustrerat rop om värdighet från en anhörigbetraktare till äldreomsorgen. Lennarth Johansson rekommenderar Ylva Floremans essä som läsning till både studenter och beslutsfattare.
Relaterat
Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa
Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.
Färre avstår från vård
36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.
Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022
I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.
Fler nyheter
Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage
Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…
Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik
Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.
Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik
Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.
