Richard Bränström, Daniel Fällman och John E Pachankis (2022). Age-Varying Sexual Orientation Disparities in Mental Health, Treatment Utilization, and Social Stress: A Population-Based Study Publicerad i APA Psycnet
Psykisk ohälsa vanligare bland äldre i sexuella minoriteter
Att hbtqi-personer oftare upplever psykisk ohälsa än andra har vetenskapen tidigare påvisat. Nu visar en ny studie att det är vanligare att personer inom en sexuell minoritet som är över 70 år och socialt isolerade känner sig diskriminerade och mobbade. Studien har genomförts med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16-84 år.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att personer inom sexuella minoriteter har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med heterosexuella individer. Men forskningen har inte tidigare kunnat uppvisa hur detta mönster påverkas av ålder. Nu har forskare från Karolinska institutet och Yale school of public health i USA, med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16–84 år kunnat visa att det är betydligt vanligare för bland personer inom en sexuell minoritet, som är över 70 år och socialt isolerade, att känna sig diskriminerade och mobbade.
Forskarna har med hjälp av folkhälsoenkäten funnit att hbtqi-personer är mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest. Det är också vanligare att de har fått behandling för dessa tillstånd jämfört med heterosexuella personer. Risken för att uppleva känsla av diskriminering och mobbning var högre bland dem som levde socialt isolerat.
Även om de flesta hbtqi-personer i folkhälsoenkäten inte har uppgett att de haft en depression, upplevt ångest eller fått behandling för dessa problem, är det ändå vanligare bland dem än för heterosexuella, en skillnad som dock avtar vid 70–75 års ålder. Sociala stressfaktorer, som diskriminering, mobbning och social isolering, upplevs dock oftare av hbtqi-personer än heterosexuella under hela livslängden.
Läs studien
Fler lästips
Carpe diem i livets slut
Leva tills jag dör är en film om hur den sista tiden i livet kan se ut för några kvinnor och en manlig sidekick på ett av landets 2 000 äldreboenden. I centrum står också aktivitetscoachen Monica.
Aldrig för sent
En mycket läsvärd bok om adhd och autism som är ett viktigt bidrag till ökad kunskapsspridning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Äldreomsorgen, en snårig historia väl förklarad
Äntligen finns det en bok om den offentliga äldreomsorgen i modern tid som klarlägger de politiska och ekonomiska krafter som byggt den, men som också då och då fört in den på nya spår och på senare tid hotar hela…
Relaterat
Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Fler nyheter
Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
