Richard Bränström, Daniel Fällman och John E Pachankis (2022). Age-Varying Sexual Orientation Disparities in Mental Health, Treatment Utilization, and Social Stress: A Population-Based Study Publicerad i APA Psycnet
Psykisk ohälsa vanligare bland äldre i sexuella minoriteter
Att hbtqi-personer oftare upplever psykisk ohälsa än andra har vetenskapen tidigare påvisat. Nu visar en ny studie att det är vanligare att personer inom en sexuell minoritet som är över 70 år och socialt isolerade känner sig diskriminerade och mobbade. Studien har genomförts med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16-84 år.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att personer inom sexuella minoriteter har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med heterosexuella individer. Men forskningen har inte tidigare kunnat uppvisa hur detta mönster påverkas av ålder. Nu har forskare från Karolinska institutet och Yale school of public health i USA, med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16–84 år kunnat visa att det är betydligt vanligare för bland personer inom en sexuell minoritet, som är över 70 år och socialt isolerade, att känna sig diskriminerade och mobbade.
Forskarna har med hjälp av folkhälsoenkäten funnit att hbtqi-personer är mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest. Det är också vanligare att de har fått behandling för dessa tillstånd jämfört med heterosexuella personer. Risken för att uppleva känsla av diskriminering och mobbning var högre bland dem som levde socialt isolerat.
Även om de flesta hbtqi-personer i folkhälsoenkäten inte har uppgett att de haft en depression, upplevt ångest eller fått behandling för dessa problem, är det ändå vanligare bland dem än för heterosexuella, en skillnad som dock avtar vid 70–75 års ålder. Sociala stressfaktorer, som diskriminering, mobbning och social isolering, upplevs dock oftare av hbtqi-personer än heterosexuella under hela livslängden.
Läs studien
Fler lästips
Lättillgängligt om demens baserat på vetenskap
I sin nya bok ger Hedvig Söderlund välformulerade och forskningsbaserade svar på frågor, som hjälper anhöriga vid misstankar om att någon i deras närhet har utvecklat en demenssjukdom.
Tillit och trygghet utmärker ett gott ledarskap
När blir en ledare skicklig i att leda? Det finns gott om ledarskapslitteratur som vill besvara den frågan. Boken Ledarskap i vård och omsorg – att leda med mod och tillit ger praktiska råd och vägledning som bygger på forskning…
Äldres delaktighet saknas i dagens demokrati
Gerdt Sundström har läst två antologier om styrning och delaktighet i välfärdssamhället, som till viss del berör villkoren för den äldre befolkningen. De innehåller några guldkorn, men spretar en del och Gerdt Sundström finner föga stöd för att äldre personer…
Relaterat
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
