Richard Bränström, Daniel Fällman och John E Pachankis (2022). Age-Varying Sexual Orientation Disparities in Mental Health, Treatment Utilization, and Social Stress: A Population-Based Study Publicerad i APA Psycnet
Psykisk ohälsa vanligare bland äldre i sexuella minoriteter
Att hbtqi-personer oftare upplever psykisk ohälsa än andra har vetenskapen tidigare påvisat. Nu visar en ny studie att det är vanligare att personer inom en sexuell minoritet som är över 70 år och socialt isolerade känner sig diskriminerade och mobbade. Studien har genomförts med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16-84 år.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att personer inom sexuella minoriteter har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med heterosexuella individer. Men forskningen har inte tidigare kunnat uppvisa hur detta mönster påverkas av ålder. Nu har forskare från Karolinska institutet och Yale school of public health i USA, med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16–84 år kunnat visa att det är betydligt vanligare för bland personer inom en sexuell minoritet, som är över 70 år och socialt isolerade, att känna sig diskriminerade och mobbade.
Forskarna har med hjälp av folkhälsoenkäten funnit att hbtqi-personer är mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest. Det är också vanligare att de har fått behandling för dessa tillstånd jämfört med heterosexuella personer. Risken för att uppleva känsla av diskriminering och mobbning var högre bland dem som levde socialt isolerat.
Även om de flesta hbtqi-personer i folkhälsoenkäten inte har uppgett att de haft en depression, upplevt ångest eller fått behandling för dessa problem, är det ändå vanligare bland dem än för heterosexuella, en skillnad som dock avtar vid 70–75 års ålder. Sociala stressfaktorer, som diskriminering, mobbning och social isolering, upplevs dock oftare av hbtqi-personer än heterosexuella under hela livslängden.
Läs studien
Fler lästips
Carpe diem i livets slut
Leva tills jag dör är en film om hur den sista tiden i livet kan se ut för några kvinnor och en manlig sidekick på ett av landets 2 000 äldreboenden. I centrum står också aktivitetscoachen Monica.
Aldrig för sent
En mycket läsvärd bok om adhd och autism som är ett viktigt bidrag till ökad kunskapsspridning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Äldreomsorgen, en snårig historia väl förklarad
Äntligen finns det en bok om den offentliga äldreomsorgen i modern tid som klarlägger de politiska och ekonomiska krafter som byggt den, men som också då och då fört in den på nya spår och på senare tid hotar hela…
Relaterat
Fiffig lösning för att sköta tandproteser
För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…
Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård
Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.
Äldre män har god förmåga att bygga muskler
Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga muskler. – Det visar att det aldrig är för sent att börja med styrketräning, säger nydisputerade Sebastian…
Fler nyheter
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen
SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.
Många äldre känner sig ensamma visar Folkhälsomyndighetens studie
Det är främst äldre över 85 år samt unga personer mellan 16 och 29 år som saknar någon att samtala och anförtro sig åt. Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den psykiska hälsan.
