Personer som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom har oftast kognitiva besvär och förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau som skadar hjärnan. Många har också psykiska symptom såsom apati, ångest och depression.
Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie undersökt de komplicerade sambanden mellan de kognitiva och psykiska besvären. De fann att studiedeltagarna hade förhöjda nivåer av alzheimerproteinerna vid undersökningens början och vid framtida utveckling av ångest och apati.
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symptom, precis som de kognitiva besvären, är till följd av skador i hjärnan som orsakats av lagringar av alzheimerproteinerna, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till mer effektiva studiedesigner, säger Oskar Hansson som är professor vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.
En tidigare studie pekar på att förekomsten av ångest eller apati hos äldre personer utan demenssjukdom kan flagga för en ökad risk att få sämre kognitiv förmåga i framtiden.
– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och kanske redan innan kognitionen påverkats, säger forskarna.
Totalt 356 personer 65 år och äldre, som inte hade kognitiva besvär vid undersökningens början, ingick i den aktuella studien. Deltagarnas nivåer av alzheimerproteiner och ångest samt apati analyserades vartannat år under totalt åtta års tid.
Studien gjordes inom ramen för den stora BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson och som drivs av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Maurits Johansson m fl (2022). Development of apathy, anxiety and depression in cognitively unimpaired older adults: Effects of Alzheimer’s disease pathology and cognitive decline. Publicerad i Biological psychiatry.
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…
Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
