Foto: Unsplash

Psykiska besvär kan vara tidiga tecken på försämrad kognition

De allra flesta som lider av Alzheimers sjukdom har inte enbart minnessvårigheter, utan också psykiska besvär. Nu har forskare vid Lunds universitet fått nya insikter om att de proteiner som orsakar alzheimer också kan ligga bakom de psykiska symptomen.

Personer som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom har oftast kognitiva besvär och förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau som skadar hjärnan. Många har också psykiska symptom såsom apati, ångest och depression.

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie undersökt de komplicerade sambanden mellan de kognitiva och psykiska besvären. De fann att studiedeltagarna hade förhöjda nivåer av alzheimerproteinerna vid undersökningens början och vid framtida utveckling av ångest och apati.

– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symptom, precis som de kognitiva besvären, är till följd av skador i hjärnan som orsakats av lagringar av alzheimerproteinerna, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till mer effektiva studiedesigner, säger Oskar Hansson som är professor vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

En tidigare studie pekar på att förekomsten av ångest eller apati hos äldre personer utan demenssjukdom kan flagga för en ökad risk att få sämre kognitiv förmåga i framtiden.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och kanske redan innan kognitionen påverkats, säger forskarna.

Fakta
Kort om studien

Totalt 356 personer 65 år och äldre, som inte hade kognitiva besvär vid undersökningens början, ingick i den aktuella studien. Deltagarnas nivåer av alzheimerproteiner och ångest samt apati analyserades vartannat år under totalt åtta års tid.

Studien gjordes inom ramen för den stora BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson och som drivs av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Relaterat

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Fler nyheter

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…