Foto: Unsplash

Psykiska besvär kan vara tidiga tecken på försämrad kognition

De allra flesta som lider av Alzheimers sjukdom har inte enbart minnessvårigheter, utan också psykiska besvär. Nu har forskare vid Lunds universitet fått nya insikter om att de proteiner som orsakar alzheimer också kan ligga bakom de psykiska symptomen.

Personer som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom har oftast kognitiva besvär och förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau som skadar hjärnan. Många har också psykiska symptom såsom apati, ångest och depression.

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie undersökt de komplicerade sambanden mellan de kognitiva och psykiska besvären. De fann att studiedeltagarna hade förhöjda nivåer av alzheimerproteinerna vid undersökningens början och vid framtida utveckling av ångest och apati.

– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symptom, precis som de kognitiva besvären, är till följd av skador i hjärnan som orsakats av lagringar av alzheimerproteinerna, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till mer effektiva studiedesigner, säger Oskar Hansson som är professor vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

En tidigare studie pekar på att förekomsten av ångest eller apati hos äldre personer utan demenssjukdom kan flagga för en ökad risk att få sämre kognitiv förmåga i framtiden.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och kanske redan innan kognitionen påverkats, säger forskarna.

Fakta
Kort om studien

Totalt 356 personer 65 år och äldre, som inte hade kognitiva besvär vid undersökningens början, ingick i den aktuella studien. Deltagarnas nivåer av alzheimerproteiner och ångest samt apati analyserades vartannat år under totalt åtta års tid.

Studien gjordes inom ramen för den stora BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson och som drivs av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Relaterat

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.