Håkan Jönson och Tove Harnett (2023). Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruksproblematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer. Research reports in social work, Socialhögskolan, Lunds universitet.
Rapport lyfter fram boenden för äldre personer med missbruk
En grupp inom omsorgen som det inte talas om så mycket, men som behöver extra stöd är äldre personer med långvarig missbruksproblematik och komplexa behov. I den nya rapporten Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruks- problematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer, har Håkan Jönson och Tove Harnett vid Lunds universitet genomfört en nationell kartläggning av specialiserade stöd- och omsorgsboenden för dessa personer. Slutsatserna och rekommendationerna bygger på en genomgång av forskningen och intervjuer med personal, hyresgäster och handläggare inom socialtjänsten.
De boenden som rapportförfattarna har kartlagt accepterar användning av droger och alkohol, och meningen är att de ska vara långsiktiga bostadslösningar, ofta livet ut. I Sverige finns den här typen av boenden i ett tjugotal kommuner, där både kommunens storlek och traditioner inom socialtjänsten spelar in för om det finns. Men flera av intervjupersonerna i andra kommuner efterfrågar liknande lösningar.
De flesta hyresgäster tycks trivas bra i sina boenden och hänvisar exempelvis till att de tidigare varit hemlösa, eller att de upplevt boenden med för strikta regler och kaos, hot och våld från andra boende. Historiskt har liknande boenden varit mer av slutna institutioner, medan de nu inte är lika inblandade i hyresgästernas planer med socialtjänsten. Samtidigt vet många av de boende inte vem som är deras handläggare på socialtjänsten, vilket skapar andra problem, exempelvis när det är dags att flytta.
I rapportens rekommendationer framhåller författarna att dessa boenden är utmanande miljöer, och att det viktigt med systematisk uppföljning där hyresgästerna är delaktiga. Dels handlar det om en individuell uppföljning från socialtjänstens sida, dels handlar det om en uppföljning kring boendet, hur det fungerar och hur det bör fungera.
– Boendena ska varken idylliseras eller målas ut som förskräckliga platser. Vi har sett att det behövs mer uppföljning av verksamheten som pågår där, annars riskerar den allmänna miljön att bli tillåtande och gränslös på ett sätt som gör att människor far illa, säger Tove Harnett i ett pressmeddelande.
Relaterat
Årets höjdpunkter och lästips
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Detta får äldreomsorgspersonal att stanna
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…
Hunden skapar nya relationer snabbare
Hundteamet i Härnösand har skapat relationer och aktiverat kommunens äldre i 15 år. Nu ska deras arbete studeras i ett unikt forskningsprojekt vid…
Fler nyheter
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…
Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…
Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.