Håkan Jönson och Tove Harnett (2023). Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruksproblematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer. Research reports in social work, Socialhögskolan, Lunds universitet.
Rapport lyfter fram boenden för äldre personer med missbruk
En grupp inom omsorgen som det inte talas om så mycket, men som behöver extra stöd är äldre personer med långvarig missbruksproblematik och komplexa behov. I den nya rapporten Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruks- problematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer, har Håkan Jönson och Tove Harnett vid Lunds universitet genomfört en nationell kartläggning av specialiserade stöd- och omsorgsboenden för dessa personer. Slutsatserna och rekommendationerna bygger på en genomgång av forskningen och intervjuer med personal, hyresgäster och handläggare inom socialtjänsten.
De boenden som rapportförfattarna har kartlagt accepterar användning av droger och alkohol, och meningen är att de ska vara långsiktiga bostadslösningar, ofta livet ut. I Sverige finns den här typen av boenden i ett tjugotal kommuner, där både kommunens storlek och traditioner inom socialtjänsten spelar in för om det finns. Men flera av intervjupersonerna i andra kommuner efterfrågar liknande lösningar.
De flesta hyresgäster tycks trivas bra i sina boenden och hänvisar exempelvis till att de tidigare varit hemlösa, eller att de upplevt boenden med för strikta regler och kaos, hot och våld från andra boende. Historiskt har liknande boenden varit mer av slutna institutioner, medan de nu inte är lika inblandade i hyresgästernas planer med socialtjänsten. Samtidigt vet många av de boende inte vem som är deras handläggare på socialtjänsten, vilket skapar andra problem, exempelvis när det är dags att flytta.
I rapportens rekommendationer framhåller författarna att dessa boenden är utmanande miljöer, och att det viktigt med systematisk uppföljning där hyresgästerna är delaktiga. Dels handlar det om en individuell uppföljning från socialtjänstens sida, dels handlar det om en uppföljning kring boendet, hur det fungerar och hur det bör fungera.
– Boendena ska varken idylliseras eller målas ut som förskräckliga platser. Vi har sett att det behövs mer uppföljning av verksamheten som pågår där, annars riskerar den allmänna miljön att bli tillåtande och gränslös på ett sätt som gör att människor far illa, säger Tove Harnett i ett pressmeddelande.
Relaterat
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…
Fler nyheter
Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…
Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…