Fotot: Andyhoech/Mostphotos

Rapport lyfter fram boenden för äldre personer med missbruk

Boenden för äldre personer med missbruksproblematik finns i ett tjugotal kommuner i landet. Det visar en ny kartläggning från Lunds universitet.

En grupp inom omsorgen som det inte talas om så mycket, men som behöver extra stöd är äldre personer med långvarig missbruksproblematik och komplexa behov. I den nya rapporten Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruks- problematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer, har Håkan Jönson och Tove Harnett vid Lunds universitet genomfört en nationell kartläggning av specialiserade stöd- och omsorgsboenden för dessa personer. Slutsatserna och rekommendationerna bygger på en genomgång av forskningen och intervjuer med personal, hyresgäster och handläggare inom socialtjänsten.

De boenden som rapportförfattarna har kartlagt accepterar användning av droger och alkohol, och meningen är att de ska vara långsiktiga bostadslösningar, ofta livet ut. I Sverige finns den här typen av boenden i ett tjugotal kommuner, där både kommunens storlek och traditioner inom socialtjänsten spelar in för om det finns. Men flera av intervjupersonerna i andra kommuner efterfrågar liknande lösningar.

De flesta hyresgäster tycks trivas bra i sina boenden och hänvisar exempelvis till att de tidigare varit hemlösa, eller att de upplevt boenden med för strikta regler och kaos, hot och våld från andra boende. Historiskt har liknande boenden varit mer av slutna institutioner, medan de nu inte är lika inblandade i hyresgästernas planer med socialtjänsten. Samtidigt vet många av de boende inte vem som är deras handläggare på socialtjänsten, vilket skapar andra problem, exempelvis när det är dags att flytta.

I rapportens rekommendationer framhåller författarna att dessa boenden är utmanande miljöer, och att det viktigt med systematisk uppföljning där hyresgästerna är delaktiga. Dels handlar det om en individuell uppföljning från socialtjänstens sida, dels handlar det om en uppföljning kring boendet, hur det fungerar och hur det bör fungera.

– Boendena ska varken idylliseras eller målas ut som förskräckliga platser. Vi har sett att det behövs mer uppföljning av verksamheten som pågår där, annars riskerar den allmänna miljön att bli tillåtande och gränslös på ett sätt som gör att människor far illa, säger Tove Harnett i ett pressmeddelande.

Läs rapporten

Håkan Jönson och Tove Harnett (2023). Specialiserade boenden för äldre med långvarig missbruksproblematik. Lärdomar, utmaningar och rekommendationer. Research reports in social work, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Relaterat

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.