Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg

En svensk-kanadensisk studie visar att det är vanligt att personal inom svensk äldreomsorg utsätts för rasistiska uttryck av de äldre på grund av sin hudfärg, något som ofta bortförklarades med att de äldre bland annat hade kognitiv svikt.

Personal på äldreboenden utsätts ofta för rasistiska uttryck, aggression och skepticism på grund av sin hudfärg. Personer som är mörkhyade är särskilt utsatta och får höra att de bland annat är otillförlitliga och smutsiga. 

Det visar en kvalitativ intervju- och observationsstudie som genomförts av Palle Storm, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, och Ruth Lowndes, forskare vid York universitetet i Kanada, som har undersökt hur personal på äldreboenden i Sverige och Kanada hanterar och upplever rasistiska händelser. De studerade också vilka förutsättningar arbetsplatserna hade för att minska rasismen.

Resultatet visar att personalen försökte acceptera, bortförklara eller omorganisera arbetet när rasistiska situationer uppstod. De som bortförklarade uttrycken menade att de äldre led av kognitiv svikt eller var uppvuxna under en tid då invandring var begränsad.

Det ledde till att denna form av rasism inte sågs som lika allvarlig som den som personalen mötte utanför arbetsplatsen eller från de äldres anhöriga, något som var gemensamt för båda länderna, står det i den vetenskapliga artikeln. 

Däremot betonade cheferna i Sverige att de mörkhyade i personalen inte skulle behöva bli kränkta på arbetet. Samtidigt fanns det mer tid för personalen och de äldre att lära känna varandra, vilket kunde bidra till att de äldres misstro minskade. Om det ändå inte fungerade kunde cheferna snabbt omorganisera arbetet så att medarbetarna inte behövde hjälpa dem som inte ville ha deras hjälp. 

För att minska misstron mellan de äldre och personalen behöver arbetsplatser tillämpa större handlingsutrymme för arbetarna, mer tid och kontinuitet och markera att rasistiska situationer inte hör till verksamheten när de uppstår, skriver Palle Storm och Ruth Lowndes i artikeln.

Läs den vetenskapliga artikeln

Palle Storm & Ruth Lowndes (2021). ’I don’t care if they call me black’: The impact of organisation and racism in Canadian and Swedish nursing homes. Publicerad i International journal of care and caring.

Relaterat

Porträttbild på Britt-Inger Saveman

Hon vill stoppa ­våldet mot äldre

Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill ­förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.

Fler nyheter

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra till…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.