Palle Storm & Ruth Lowndes (2021). ’I don’t care if they call me black’: The impact of organisation and racism in Canadian and Swedish nursing homes. Publicerad i International journal of care and caring.
Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg
Personal på äldreboenden utsätts ofta för rasistiska uttryck, aggression och skepticism på grund av sin hudfärg. Personer som är mörkhyade är särskilt utsatta och får höra att de bland annat är otillförlitliga och smutsiga.
Det visar en kvalitativ intervju- och observationsstudie som genomförts av Palle Storm, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, och Ruth Lowndes, forskare vid York universitetet i Kanada, som har undersökt hur personal på äldreboenden i Sverige och Kanada hanterar och upplever rasistiska händelser. De studerade också vilka förutsättningar arbetsplatserna hade för att minska rasismen.
Resultatet visar att personalen försökte acceptera, bortförklara eller omorganisera arbetet när rasistiska situationer uppstod. De som bortförklarade uttrycken menade att de äldre led av kognitiv svikt eller var uppvuxna under en tid då invandring var begränsad.
Det ledde till att denna form av rasism inte sågs som lika allvarlig som den som personalen mötte utanför arbetsplatsen eller från de äldres anhöriga, något som var gemensamt för båda länderna, står det i den vetenskapliga artikeln.
Däremot betonade cheferna i Sverige att de mörkhyade i personalen inte skulle behöva bli kränkta på arbetet. Samtidigt fanns det mer tid för personalen och de äldre att lära känna varandra, vilket kunde bidra till att de äldres misstro minskade. Om det ändå inte fungerade kunde cheferna snabbt omorganisera arbetet så att medarbetarna inte behövde hjälpa dem som inte ville ha deras hjälp.
För att minska misstron mellan de äldre och personalen behöver arbetsplatser tillämpa större handlingsutrymme för arbetarna, mer tid och kontinuitet och markera att rasistiska situationer inte hör till verksamheten när de uppstår, skriver Palle Storm och Ruth Lowndes i artikeln.
Relaterat
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Fler nyheter
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.