Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg

En svensk-kanadensisk studie visar att det är vanligt att personal inom svensk äldreomsorg utsätts för rasistiska uttryck av de äldre på grund av sin hudfärg, något som ofta bortförklarades med att de äldre bland annat hade kognitiv svikt.

Personal på äldreboenden utsätts ofta för rasistiska uttryck, aggression och skepticism på grund av sin hudfärg. Personer som är mörkhyade är särskilt utsatta och får höra att de bland annat är otillförlitliga och smutsiga. 

Det visar en kvalitativ intervju- och observationsstudie som genomförts av Palle Storm, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, och Ruth Lowndes, forskare vid York universitetet i Kanada, som har undersökt hur personal på äldreboenden i Sverige och Kanada hanterar och upplever rasistiska händelser. De studerade också vilka förutsättningar arbetsplatserna hade för att minska rasismen.

Resultatet visar att personalen försökte acceptera, bortförklara eller omorganisera arbetet när rasistiska situationer uppstod. De som bortförklarade uttrycken menade att de äldre led av kognitiv svikt eller var uppvuxna under en tid då invandring var begränsad.

Det ledde till att denna form av rasism inte sågs som lika allvarlig som den som personalen mötte utanför arbetsplatsen eller från de äldres anhöriga, något som var gemensamt för båda länderna, står det i den vetenskapliga artikeln. 

Däremot betonade cheferna i Sverige att de mörkhyade i personalen inte skulle behöva bli kränkta på arbetet. Samtidigt fanns det mer tid för personalen och de äldre att lära känna varandra, vilket kunde bidra till att de äldres misstro minskade. Om det ändå inte fungerade kunde cheferna snabbt omorganisera arbetet så att medarbetarna inte behövde hjälpa dem som inte ville ha deras hjälp. 

För att minska misstron mellan de äldre och personalen behöver arbetsplatser tillämpa större handlingsutrymme för arbetarna, mer tid och kontinuitet och markera att rasistiska situationer inte hör till verksamheten när de uppstår, skriver Palle Storm och Ruth Lowndes i artikeln.

Läs den vetenskapliga artikeln

Palle Storm & Ruth Lowndes (2021). ’I don’t care if they call me black’: The impact of organisation and racism in Canadian and Swedish nursing homes. Publicerad i International journal of care and caring.

Relaterat

”Om blickar som längtar ut”

Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre, och personal på särskilda boenden, som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegrens, som forskar om utemiljöer.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Äldre man pratar med äldre kvinna som ligger i en säng

Se tecken på döden tidigare

Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene Åvik Persson, baserat på sina studier.

Fler nyheter

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.