Reflekterande samtal främjar välbefinnandet hos äldre

Många äldre personer känner sig ensamma och får ofta lite stöd för att förhindra detta. Nu visar en avhandling från Jönköping university att regelbundna samtal med speciellt utbildad vårdpersonal kanske kan bryta en del av ensamheten.

Det ökande antalet äldre som lever med långvariga hälsoproblem, i kombination med samhällets ökade digitalisering, ställer nya krav på dagens och framtidens vård och omsorg. Studier har visat att många äldre personer känner sig ensamma, övergivna och att de lämnas utan stöd i att hantera sin livssituation och sitt mående. 

Nu visar en avhandling av Cecilia Åberg, som lagts fram vid Jönköping university, att en intervention som kombinerar en form av specifika, reflekterande samtal ger det stöd äldre personer efterfrågar. 

Under avhandlingsarbetet har äldre personer fått regelbundna samtal, som kallas för Reflekterande Kraft-Givande samtal, i hemmet med legitimerad vårdpersonal som är utbildad i den specifika metoden. Samtalsmetoden är utvecklad utifrån ett så kallat livsvärldsperspektiv, vilket innebär att personer och deras upplevelser förstås i relation till närstående, samhälle och kultur. 

Resultaten visar att metoden har haft positiva effekter och bidragit till att äldre har upplevt att hälsoproblemen i det dagliga livet har minskat. De äldre kände ett ökat välbefinnande efter varje enskilt samtal, men också efter interventionens avslut. 

Avhandling analyserade även appen egenKRAFT som skulle stödja de äldres motivation och reflektion. Men oviljan att använda det digitala verktyget, hälsoproblem och vårdpersonalens bristande förmåga att ge stöd vid användandet visade sig utgöra stora hinder. 

– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till att öka kunskapen om betydelsen av samtal på livsvärldsteoretisk grund för äldre personers hälsa och välbefinnande. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra med kunskaper vid implementering av välfärdsteknik och förutsättningarna för äldres delaktighet i det digitaliserade samhället, säger Cecilia Åberg i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandling

Cecilia Åberg (2022). Striving for meaning in a diminishing world: Older persons’ experiences of reflective STRENGTH-giving dialogues including a digital tool. Jönköping university. 

Delstudier

I. Cecilia Åberg m fl (2020). “It is like living in a diminishing world”: older persons’ experiences of living with long-term health problems–prior to the STRENGTH intervention. Publicerad i International journal of qualitative studies on health and well-being. 

II. Cecilia Åberg m fl (2021). Older persons’ experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues – ‘It’s a push to move forward’. Publicerad i Scandinavian journal of caring sciences. 

III. Cecilia Åberg m fl (2022). Experiences of a digital health innovation for older persons living with long-term health problems: The SelfSTRENGTH application. Manuskript.

IV. Cecilia Åberg m fl (2022). Health outcomes following the health-promoting “Reflective STRENGTH-Giving Dialogue” intervention among community-dwelling older adults. Manuskript. 

Relaterat

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.

En annorlunda relationsexpert

Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är viktigt att forska om.

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Fler nyheter

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.

Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…