Reflekterande samtal främjar välbefinnandet hos äldre

Många äldre personer känner sig ensamma och får ofta lite stöd för att förhindra detta. Nu visar en avhandling från Jönköping university att regelbundna samtal med speciellt utbildad vårdpersonal kanske kan bryta en del av ensamheten.

Det ökande antalet äldre som lever med långvariga hälsoproblem, i kombination med samhällets ökade digitalisering, ställer nya krav på dagens och framtidens vård och omsorg. Studier har visat att många äldre personer känner sig ensamma, övergivna och att de lämnas utan stöd i att hantera sin livssituation och sitt mående. 

Nu visar en avhandling av Cecilia Åberg, som lagts fram vid Jönköping university, att en intervention som kombinerar en form av specifika, reflekterande samtal ger det stöd äldre personer efterfrågar. 

Under avhandlingsarbetet har äldre personer fått regelbundna samtal, som kallas för Reflekterande Kraft-Givande samtal, i hemmet med legitimerad vårdpersonal som är utbildad i den specifika metoden. Samtalsmetoden är utvecklad utifrån ett så kallat livsvärldsperspektiv, vilket innebär att personer och deras upplevelser förstås i relation till närstående, samhälle och kultur. 

Resultaten visar att metoden har haft positiva effekter och bidragit till att äldre har upplevt att hälsoproblemen i det dagliga livet har minskat. De äldre kände ett ökat välbefinnande efter varje enskilt samtal, men också efter interventionens avslut. 

Avhandling analyserade även appen egenKRAFT som skulle stödja de äldres motivation och reflektion. Men oviljan att använda det digitala verktyget, hälsoproblem och vårdpersonalens bristande förmåga att ge stöd vid användandet visade sig utgöra stora hinder. 

– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till att öka kunskapen om betydelsen av samtal på livsvärldsteoretisk grund för äldre personers hälsa och välbefinnande. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra med kunskaper vid implementering av välfärdsteknik och förutsättningarna för äldres delaktighet i det digitaliserade samhället, säger Cecilia Åberg i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandling

Cecilia Åberg (2022). Striving for meaning in a diminishing world: Older persons’ experiences of reflective STRENGTH-giving dialogues including a digital tool. Jönköping university. 

Delstudier

I. Cecilia Åberg m fl (2020). “It is like living in a diminishing world”: older persons’ experiences of living with long-term health problems–prior to the STRENGTH intervention. Publicerad i International journal of qualitative studies on health and well-being. 

II. Cecilia Åberg m fl (2021). Older persons’ experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues – ‘It’s a push to move forward’. Publicerad i Scandinavian journal of caring sciences. 

III. Cecilia Åberg m fl (2022). Experiences of a digital health innovation for older persons living with long-term health problems: The SelfSTRENGTH application. Manuskript.

IV. Cecilia Åberg m fl (2022). Health outcomes following the health-promoting “Reflective STRENGTH-Giving Dialogue” intervention among community-dwelling older adults. Manuskript. 

Relaterat

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Äldre man sitter på sängen och håller om sin nacke

Mening med livet viktigt för äldre med smärta

Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.