Filmdragerade tabletter i en hög
Foto: Mostphotos

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.

I dag får personer som drabbats av en blodpropp i ben eller lunga behandling i form av blodförtunnande läkemedel under minst tre till sex månader. Därefter tar läkaren ett beslut om behandlingen ska fortsätta eller inte, beroende på hur stor blödningsrisken vid fortsatt medicinering är.

Äldre personer, 80 år och äldre, och kvinnor har störst risk att drabbas av blödningar.

Nu visar en studie att blödningsriskerna halveras med tiden samt köns- och åldersskillnaderna suddas ut. Vid behandling av blodförtunnande mediciner i sex månader till fem år minskade risken att drabbas av blödningar från drygt två procent till 0,7 procent.

– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala delen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger Katarina Glise Sandblad, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.

Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat 36 000 patienter som har fått blodförtunnande preparat efter propp i ben eller lunga, och jämfört med lika många personer utan blodpropp.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katarina Glise Sandblad, Annika Rosengren, Sam Schulman, Maria Roupe, Tatiana Zverkova Sandström, Jacob Philipson m fl (2025). Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls. Publicerad i Journal of internal medicine.

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.