Katarina Glise Sandblad, Annika Rosengren, Sam Schulman, Maria Roupe, Tatiana Zverkova Sandström, Jacob Philipson m fl (2025). Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls. Publicerad i Journal of internal medicine.
Foto: Mostphotos
Risker med blodförtunnande minskar över tid
Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.
I dag får personer som drabbats av en blodpropp i ben eller lunga behandling i form av blodförtunnande läkemedel under minst tre till sex månader. Därefter tar läkaren ett beslut om behandlingen ska fortsätta eller inte, beroende på hur stor blödningsrisken vid fortsatt medicinering är.
Äldre personer, 80 år och äldre, och kvinnor har störst risk att drabbas av blödningar.
Nu visar en studie att blödningsriskerna halveras med tiden samt köns- och åldersskillnaderna suddas ut. Vid behandling av blodförtunnande mediciner i sex månader till fem år minskade risken att drabbas av blödningar från drygt två procent till 0,7 procent.
– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala delen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger Katarina Glise Sandblad, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.
Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat 36 000 patienter som har fått blodförtunnande preparat efter propp i ben eller lunga, och jämfört med lika många personer utan blodpropp.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…
Fler nyheter
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland…
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
