Filmdragerade tabletter i en hög
Foto: Mostphotos

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.

I dag får personer som drabbats av en blodpropp i ben eller lunga behandling i form av blodförtunnande läkemedel under minst tre till sex månader. Därefter tar läkaren ett beslut om behandlingen ska fortsätta eller inte, beroende på hur stor blödningsrisken vid fortsatt medicinering är.

Äldre personer, 80 år och äldre, och kvinnor har störst risk att drabbas av blödningar.

Nu visar en studie att blödningsriskerna halveras med tiden samt köns- och åldersskillnaderna suddas ut. Vid behandling av blodförtunnande mediciner i sex månader till fem år minskade risken att drabbas av blödningar från drygt två procent till 0,7 procent.

– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala delen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger Katarina Glise Sandblad, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.

Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat 36 000 patienter som har fått blodförtunnande preparat efter propp i ben eller lunga, och jämfört med lika många personer utan blodpropp.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katarina Glise Sandblad, Annika Rosengren, Sam Schulman, Maria Roupe, Tatiana Zverkova Sandström, Jacob Philipson m fl (2025). Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls. Publicerad i Journal of internal medicine.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…