Filmdragerade tabletter i en hög
Foto: Mostphotos

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.

I dag får personer som drabbats av en blodpropp i ben eller lunga behandling i form av blodförtunnande läkemedel under minst tre till sex månader. Därefter tar läkaren ett beslut om behandlingen ska fortsätta eller inte, beroende på hur stor blödningsrisken vid fortsatt medicinering är.

Äldre personer, 80 år och äldre, och kvinnor har störst risk att drabbas av blödningar.

Nu visar en studie att blödningsriskerna halveras med tiden samt köns- och åldersskillnaderna suddas ut. Vid behandling av blodförtunnande mediciner i sex månader till fem år minskade risken att drabbas av blödningar från drygt två procent till 0,7 procent.

– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala delen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger Katarina Glise Sandblad, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.

Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat 36 000 patienter som har fått blodförtunnande preparat efter propp i ben eller lunga, och jämfört med lika många personer utan blodpropp.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katarina Glise Sandblad, Annika Rosengren, Sam Schulman, Maria Roupe, Tatiana Zverkova Sandström, Jacob Philipson m fl (2025). Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls. Publicerad i Journal of internal medicine.

Relaterat

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin

I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Porträttbild på Linnea Öhlund

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar…

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.