Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani
Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.

Vilka tjänster tittar ni på i er forskning?

– Äldre kan använda rut-avdraget för olika typer av omsorgstjänster – som promenad, sällskap, laga mat, få hjälp med på- och avklädning. Flera tjänster som den offentliga hemtjänster gör i dag. Vi ser att den här marknaden tycks vara på uppgång och att det blir vanligare, framför allt i storstadsområdena.

Vad vill ni ha svar på?

– Vi är intresserade av varför man väljer att köpa de här tjänsterna, vad det kan betyda i relation till den offentligt finansierade omsorgen. Vi är också nyfikna på vad det kan ha för betydelse i relation till anhöriga, som ju också kan köpa tjänsterna. Vi vill också veta mer om vad det innebär att arbeta i den här branschen.

Tittar ni även på vilka grupper i samhället som använder tjänsterna?

– Ja, vi tittar på olika typer av jämlikhet, till exempel ekonomisk. Många äldre har ju inte den inkomsten i dag att de skulle ha råd med rut-tjänster. Vi tittar också på det i relation till kön. Vilka är det som köper tjänsterna? Vilka är det som arbetar i branschen? Vi vet sedan tidigare att rut-branschen också är en etnifierad bransch.

Är det samma personer som arbetar i den här branschen, som inom den offentliga hemtjänsten?

– Vi tittar på det också. Det finns ju lite olika typer av företag. Vissa tillhandahåller alla möjliga typer av rut-tjänster, vissa är specifikt inriktade på äldre. I de kommuner som har infört lov (lag om valfrihetssystem) kan vissa av de privata utförarna av hemtjänst även tillhandahålla rut-tjänster. Man kan alltså både få den behovsprövade omsorgen via ett företag, och köpa till tjänster från samma. Det går att ”toppa upp” med privata tjänster.

Ställer ni frågan huruvida hemtjänsten räcker till, om den behöver ”toppas upp”?

– Ja, det är en central fråga för oss att undersöka. Branschen växer ju fram i en tid när det har varit neddragningar inom den offentliga hemtjänsten.

Vad gör ni just nu i projektet?

– Vi är mitt i fältarbetet. Vi har intervjuat branschföreträdare, pensionärsorganisationer, fackförbund med flera. Vi vill gärna komma i kontakt med fler äldre som har köpt dessa tjänster och även med deras anhöriga.

Har något förvånat er hittills?

– Vi är ju mitt i fältarbetet och kan inte säga så mycket om resultat än. Men något som har överraskat oss är att många pensionärer tycks arbeta i den här branschen. Flera företag riktar in sig på att rekrytera yngre pensionärer. Det är intressant …

Varför tror ni att just äldre jobbar med att hjälpa andra äldre?

– Det kan handla om att de ändå hade tänkt att volontärarbeta och ser detta som ett alternativ. Flera tänker att de kan göra någonting gott genom det här. De kan också ha egna erfarenheter av anhörigomsorg. Men sedan finns också de som helt enkelt behöver lite extra inkomst.

När får vi läsa om era forskningsresultat?

– Vi hoppas på lite resultat under nästa år och framåt, även om det kan ta lite tid inom akademin ibland. Vi har sammanlagt tre års finansiering inom projektet.

Vad hoppas du att era resultat kan bidra till?

– En större förståelse för äldreomsorgen i dag och vilka förändringar som är på gång. Vi vill förstå konsekvenserna av en framväxande privat marknad, på gott och ont, och se vad det kan innebära för alla berörda.

 

Fakta
Om forskningsprojektet

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…