Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani
Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.

Vilka tjänster tittar ni på i er forskning?

– Äldre kan använda rut-avdraget för olika typer av omsorgstjänster – som promenad, sällskap, laga mat, få hjälp med på- och avklädning. Flera tjänster som den offentliga hemtjänster gör i dag. Vi ser att den här marknaden tycks vara på uppgång och att det blir vanligare, framför allt i storstadsområdena.

Vad vill ni ha svar på?

– Vi är intresserade av varför man väljer att köpa de här tjänsterna, vad det kan betyda i relation till den offentligt finansierade omsorgen. Vi är också nyfikna på vad det kan ha för betydelse i relation till anhöriga, som ju också kan köpa tjänsterna. Vi vill också veta mer om vad det innebär att arbeta i den här branschen.

Tittar ni även på vilka grupper i samhället som använder tjänsterna?

– Ja, vi tittar på olika typer av jämlikhet, till exempel ekonomisk. Många äldre har ju inte den inkomsten i dag att de skulle ha råd med rut-tjänster. Vi tittar också på det i relation till kön. Vilka är det som köper tjänsterna? Vilka är det som arbetar i branschen? Vi vet sedan tidigare att rut-branschen också är en etnifierad bransch.

Är det samma personer som arbetar i den här branschen, som inom den offentliga hemtjänsten?

– Vi tittar på det också. Det finns ju lite olika typer av företag. Vissa tillhandahåller alla möjliga typer av rut-tjänster, vissa är specifikt inriktade på äldre. I de kommuner som har infört lov (lag om valfrihetssystem) kan vissa av de privata utförarna av hemtjänst även tillhandahålla rut-tjänster. Man kan alltså både få den behovsprövade omsorgen via ett företag, och köpa till tjänster från samma. Det går att ”toppa upp” med privata tjänster.

Ställer ni frågan huruvida hemtjänsten räcker till, om den behöver ”toppas upp”?

– Ja, det är en central fråga för oss att undersöka. Branschen växer ju fram i en tid när det har varit neddragningar inom den offentliga hemtjänsten.

Vad gör ni just nu i projektet?

– Vi är mitt i fältarbetet. Vi har intervjuat branschföreträdare, pensionärsorganisationer, fackförbund med flera. Vi vill gärna komma i kontakt med fler äldre som har köpt dessa tjänster och även med deras anhöriga.

Har något förvånat er hittills?

– Vi är ju mitt i fältarbetet och kan inte säga så mycket om resultat än. Men något som har överraskat oss är att många pensionärer tycks arbeta i den här branschen. Flera företag riktar in sig på att rekrytera yngre pensionärer. Det är intressant …

Varför tror ni att just äldre jobbar med att hjälpa andra äldre?

– Det kan handla om att de ändå hade tänkt att volontärarbeta och ser detta som ett alternativ. Flera tänker att de kan göra någonting gott genom det här. De kan också ha egna erfarenheter av anhörigomsorg. Men sedan finns också de som helt enkelt behöver lite extra inkomst.

När får vi läsa om era forskningsresultat?

– Vi hoppas på lite resultat under nästa år och framåt, även om det kan ta lite tid inom akademin ibland. Vi har sammanlagt tre års finansiering inom projektet.

Vad hoppas du att era resultat kan bidra till?

– En större förståelse för äldreomsorgen i dag och vilka förändringar som är på gång. Vi vill förstå konsekvenserna av en framväxande privat marknad, på gott och ont, och se vad det kan innebära för alla berörda.

 

Fakta
Om forskningsprojektet

Relaterat

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Äldre kvinna sitter i rullstol i ett kök

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet

Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla…

Yngre kvinna går med en äldre kvinna

Kortare arbetsdag gynnar personal

Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Fler nyheter

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…

Äldre kvinna sitter med huvudet i händerna

Hjärntumör vanligare hos äldre kvinnor

Tumörer i hjärnhinnorna, så kallade meningiom, är vanligare hos äldre kvinnor än tidigare känt. Men forskarna bakom studien vill undvika onödig oro.