Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani
Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.

Vilka tjänster tittar ni på i er forskning?

– Äldre kan använda rut-avdraget för olika typer av omsorgstjänster – som promenad, sällskap, laga mat, få hjälp med på- och avklädning. Flera tjänster som den offentliga hemtjänster gör i dag. Vi ser att den här marknaden tycks vara på uppgång och att det blir vanligare, framför allt i storstadsområdena.

Vad vill ni ha svar på?

– Vi är intresserade av varför man väljer att köpa de här tjänsterna, vad det kan betyda i relation till den offentligt finansierade omsorgen. Vi är också nyfikna på vad det kan ha för betydelse i relation till anhöriga, som ju också kan köpa tjänsterna. Vi vill också veta mer om vad det innebär att arbeta i den här branschen.

Tittar ni även på vilka grupper i samhället som använder tjänsterna?

– Ja, vi tittar på olika typer av jämlikhet, till exempel ekonomisk. Många äldre har ju inte den inkomsten i dag att de skulle ha råd med rut-tjänster. Vi tittar också på det i relation till kön. Vilka är det som köper tjänsterna? Vilka är det som arbetar i branschen? Vi vet sedan tidigare att rut-branschen också är en etnifierad bransch.

Är det samma personer som arbetar i den här branschen, som inom den offentliga hemtjänsten?

– Vi tittar på det också. Det finns ju lite olika typer av företag. Vissa tillhandahåller alla möjliga typer av rut-tjänster, vissa är specifikt inriktade på äldre. I de kommuner som har infört lov (lag om valfrihetssystem) kan vissa av de privata utförarna av hemtjänst även tillhandahålla rut-tjänster. Man kan alltså både få den behovsprövade omsorgen via ett företag, och köpa till tjänster från samma. Det går att ”toppa upp” med privata tjänster.

Ställer ni frågan huruvida hemtjänsten räcker till, om den behöver ”toppas upp”?

– Ja, det är en central fråga för oss att undersöka. Branschen växer ju fram i en tid när det har varit neddragningar inom den offentliga hemtjänsten.

Vad gör ni just nu i projektet?

– Vi är mitt i fältarbetet. Vi har intervjuat branschföreträdare, pensionärsorganisationer, fackförbund med flera. Vi vill gärna komma i kontakt med fler äldre som har köpt dessa tjänster och även med deras anhöriga.

Har något förvånat er hittills?

– Vi är ju mitt i fältarbetet och kan inte säga så mycket om resultat än. Men något som har överraskat oss är att många pensionärer tycks arbeta i den här branschen. Flera företag riktar in sig på att rekrytera yngre pensionärer. Det är intressant …

Varför tror ni att just äldre jobbar med att hjälpa andra äldre?

– Det kan handla om att de ändå hade tänkt att volontärarbeta och ser detta som ett alternativ. Flera tänker att de kan göra någonting gott genom det här. De kan också ha egna erfarenheter av anhörigomsorg. Men sedan finns också de som helt enkelt behöver lite extra inkomst.

När får vi läsa om era forskningsresultat?

– Vi hoppas på lite resultat under nästa år och framåt, även om det kan ta lite tid inom akademin ibland. Vi har sammanlagt tre års finansiering inom projektet.

Vad hoppas du att era resultat kan bidra till?

– En större förståelse för äldreomsorgen i dag och vilka förändringar som är på gång. Vi vill förstå konsekvenserna av en framväxande privat marknad, på gott och ont, och se vad det kan innebära för alla berörda.

 

Fakta
Om forskningsprojektet

Relaterat

Kollage med porträttbilder på Amaia Calderon Larranaga och Helle Wijk

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Äldre kvinna sitter vid ett matbord med sitt barnbarn

En mormors reflektioner

Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…