Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Coronapandemin påverkade vardagslivet för människor över hela världen. Sverige genomförde inte lika stora nedstängningar som många andra länder, men för den äldre delen av befolkningen blev effekten ändå något liknande. Nu har en grupp forskare på Umeå universitet med hjälp av data från den stora, europeiska SHARE-studien undersökt hur sociodemografiska faktorer påverkade hur äldre personer minskade sin aktivitet under pandemin.

Det visade sig att mönstren är liknande mellan olika europeiska länder när det gäller skillnader mellan olika sociodemografiska grupper. Kvinnor minskade sin aktivitet mer. Även ålder spelade in, så att äldre personer blev mindre aktiva. Personer som inte längre var aktiva i arbetslivet, personer med dålig hälsa och personer i flerpersonshushåll träffade familj och vänner mindre än andra. Däremot hade utbildningsnivå ingen eller svag effekt på sänkning i aktivitetsnivå bland äldre personer.

Länders restriktioner gjorde inte större skillnad för olika sociodemografiska grupper, med ett undantag. I länder med svaga restriktioner minskade personer utanför arbetsmarknaden sina sociala kontakter mer än de som hade ett arbete. Studiens författare föreslår att det beror på att många i dessa länder fortfarande gick till sina jobb och träffade andra människor där.

I sina slutsatser poängterar också forskarna att även om skillnaderna av restriktionerna mellan sociodemografiska grupper är små, är den allmänna påverkan på det sociala livet mycket starkare i länder med hårda restriktioner. Detta är något beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de planerar för restriktioner.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jenny Olofsson, Filip Fors Connolly, Gunnar Malmberg, Maria Josefsson och Mikael Stattin (2023). Sociodemographic factors and adjustment of daily activities during the covid-19 pandemic – Findings from the SHARE Corona survey. Journal of aging and social policy.

Relaterat

Ensamhet kopplas till ökade hälsoproblem

Var tionde person över 75 år uppger att ensamhet påverkar deras mående negativt. Det visar en avhandling från Lunds universitet som även pekar…

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Europeiskt projekt ska skapa bättre vård för äldre

Det blir allt vanligare att digitala verktyg ingår i olika delar av vården. Nu ska ett nystartat europeiskt projekt förbättra vården för äldre…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…