Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Coronapandemin påverkade vardagslivet för människor över hela världen. Sverige genomförde inte lika stora nedstängningar som många andra länder, men för den äldre delen av befolkningen blev effekten ändå något liknande. Nu har en grupp forskare på Umeå universitet med hjälp av data från den stora, europeiska SHARE-studien undersökt hur sociodemografiska faktorer påverkade hur äldre personer minskade sin aktivitet under pandemin.

Det visade sig att mönstren är liknande mellan olika europeiska länder när det gäller skillnader mellan olika sociodemografiska grupper. Kvinnor minskade sin aktivitet mer. Även ålder spelade in, så att äldre personer blev mindre aktiva. Personer som inte längre var aktiva i arbetslivet, personer med dålig hälsa och personer i flerpersonshushåll träffade familj och vänner mindre än andra. Däremot hade utbildningsnivå ingen eller svag effekt på sänkning i aktivitetsnivå bland äldre personer.

Länders restriktioner gjorde inte större skillnad för olika sociodemografiska grupper, med ett undantag. I länder med svaga restriktioner minskade personer utanför arbetsmarknaden sina sociala kontakter mer än de som hade ett arbete. Studiens författare föreslår att det beror på att många i dessa länder fortfarande gick till sina jobb och träffade andra människor där.

I sina slutsatser poängterar också forskarna att även om skillnaderna av restriktionerna mellan sociodemografiska grupper är små, är den allmänna påverkan på det sociala livet mycket starkare i länder med hårda restriktioner. Detta är något beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de planerar för restriktioner.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jenny Olofsson, Filip Fors Connolly, Gunnar Malmberg, Maria Josefsson och Mikael Stattin (2023). Sociodemographic factors and adjustment of daily activities during the covid-19 pandemic – Findings from the SHARE Corona survey. Journal of aging and social policy.

Relaterat

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs…

Grönska hjälper när värmen slår till

Utomhusmiljön är viktig för att klara värmen i staden, visar en ny studie. Många stannar inomhus när svala platser saknas. Men i hemmen…

Fler nyheter

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…