Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Coronapandemin påverkade vardagslivet för människor över hela världen. Sverige genomförde inte lika stora nedstängningar som många andra länder, men för den äldre delen av befolkningen blev effekten ändå något liknande. Nu har en grupp forskare på Umeå universitet med hjälp av data från den stora, europeiska SHARE-studien undersökt hur sociodemografiska faktorer påverkade hur äldre personer minskade sin aktivitet under pandemin.

Det visade sig att mönstren är liknande mellan olika europeiska länder när det gäller skillnader mellan olika sociodemografiska grupper. Kvinnor minskade sin aktivitet mer. Även ålder spelade in, så att äldre personer blev mindre aktiva. Personer som inte längre var aktiva i arbetslivet, personer med dålig hälsa och personer i flerpersonshushåll träffade familj och vänner mindre än andra. Däremot hade utbildningsnivå ingen eller svag effekt på sänkning i aktivitetsnivå bland äldre personer.

Länders restriktioner gjorde inte större skillnad för olika sociodemografiska grupper, med ett undantag. I länder med svaga restriktioner minskade personer utanför arbetsmarknaden sina sociala kontakter mer än de som hade ett arbete. Studiens författare föreslår att det beror på att många i dessa länder fortfarande gick till sina jobb och träffade andra människor där.

I sina slutsatser poängterar också forskarna att även om skillnaderna av restriktionerna mellan sociodemografiska grupper är små, är den allmänna påverkan på det sociala livet mycket starkare i länder med hårda restriktioner. Detta är något beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de planerar för restriktioner.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jenny Olofsson, Filip Fors Connolly, Gunnar Malmberg, Maria Josefsson och Mikael Stattin (2023). Sociodemographic factors and adjustment of daily activities during the covid-19 pandemic – Findings from the SHARE Corona survey. Journal of aging and social policy.

Relaterat

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…

Fler nyheter

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…