Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Äldre personer känner ofta tacksamhet och lojalitet mot personalen på äldreboendet, vilket gör att de inte alltid ger uttryck för sina önskemål. Men när Linda Erlandsson, utvecklingsstrateg och forskare, borrade djupare i livet på särskilda boenden, trädde även en mörkare bild fram bakom fasaden av nöjdhet.

– Tiden är en viktig faktor, man får vänta oerhört länge på att få hjälp. Situationer förekommer där den personliga integriteten överträds. Vård och omsorgspersonal kan göra något oreflekterat – att man inte knackar på dörren, eller knackar väldigt svagt och öppnar direkt. Eller att man använder haklappar rutinmässigt, utan att reflektera över det.

Linda Erlandsson försvarade sin licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet i oktober 2025.

Linda Erlandssons studie omfattade runt fyrtio äldre personer på fyra särskilda boenden. Hon kombinerade observationer och samtal i vardagen med enskilda intervjuer.

– Jag uppmärksammade till exempel att äldre blir utkörda till frukosten, där de sitter väldigt länge. Sedan kanske de körs fram till tv:n, där många äldre sover i sina rullstolar, särskilt de som är fysiskt svaga. När jag pratade med dem uttryckte de vikten av tid i ensamhet, att kunna lägga sig och vila när man behöver.

Hennes viktigaste slutsats är att få lyssnar på äldre personer.

– Äldres röster är oerhört svaga, det är redan tidigare forskning samstämmig kring. Det är egentligen så hela vägen, i samhällsdebatten, i forskningen och i vardagslivet.

Enligt Linda Erlandsson har de äldre inga speciellt högt ställda önskemål. Det handlar egentligen om grundläggande mänskliga rättigheter.

– Få känner att de får sina grundläggande behov tillgodosedda i tid.

Hon hoppas att studien blir en ögonöppnare för beslutsfattare på flera nivåer. Hon har redan fått tillfälle att presentera sin studie för äldreminister Anna Tenje (M). Nu pågår arbetet med reflektionsfrågor utifrån studiens resultat, som kan användas inom äldreomsorgens verksamheter. Linda Erlandsson hoppas att hennes arbete ger avtryck.

– Det går att skapa förändring på olika nivåer. En viktig del är den socialpolitiska diskussionen, att politiker kan omvärdera nöjdhetsmätningar. På praktikernivån tänker jag att det är viktigt att skapa reflektioner och samtal.

Linda Erlandsson har jobbat inom äldreomsorgen i över trettio år i olika roller, från undersköterska till verksamhetschef och utvecklingsstrateg. När hon genomförde sin studie förvånades hon över hur lite som har förändrats i omsorgen.

– Man gör mycket på administrativ och strategisk nivå. Men längst ut är det ändå så pass lite som har hänt. Det behövs mer resurser, kunskap och kompetentes ända ner till vård- och omsorgsnivån. Vi behöver göra alla möten mellan personal och äldre bättre. Och hitta bra former för att äldres röster verkligen kommer fram.