Elisabeth Carlstedt (2020). Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Lunds universitet.
Så arbetar äldreboendena med sina varumärken
Personer på äldreboenden blir bara äldre. Samtidigt sker en ökad marknadisering av äldreomsorgen. En ny avhandling från Lunds universitet undersöker den guldkantade bild som boendena skapar av sig själva i sin marknadsföring.
Elisabeth Carlstedt. Foto: Lunds universitet.
Elisabeth Carlstedt på Socialhögskolan vid Lunds universitet disputerar i dagarna med sin avhandling Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Där undersöker hon motsättningen i att de boende på äldreboenden i dag blir mer och mer sköra, samtidigt som äldreboendenas egna hemsidor och sociala medier beskriver livet där som fyllt av sociala aktiviteter och utflykter. Något som kan vara en del av den pågående marknadiseringen av äldreomsorgen.
– För att värna om boendets rykte gäller att visa upp en bild som motsvarar omgivningens krav och förväntan på hur ett bra äldreboende ska se ut. Frågan är hur väl dessa krav motsvarar brukarnas egna behov och önskemål, säger Elisabeth Carlstedt i ett pressmeddelande.
Studien behandlar tre grundläggande frågeställningar:
- Vilka bilder av äldreboenden konstrueras genom massmedia och sociala medier?
- Vad har marknadisering, medialisering och granskning inneburit för äldreboendens anseendehantering?
- Hur hanterar äldreboenden anseende i relation till externa krav och beskrivningar?
När Elisabeth Carlstedt granskade äldreboendens sociala medier såg hon att det fanns en betoning på gemenskap och aktiviteter, ett vanligt vardagsliv med extra guldkant. Sociala medier tycks ha blivit en del i ett bygga starka varumärken i marknadsföringen.
– De guldkantade framställningarna kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till. Många av de som jag intervjuade menade att det ibland inte var möjligt att tillgodose de yttre kraven. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter, säger Elisabeth Carlstedt.
Hennes avhandling baseras på 42 kvalitativa intervjuer med företrädare för äldreboenden, samt bilder från sociala medier och medierapportering om Socialstyrelsens brukarundersökning.
Läs avhandlingen
Relaterat
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Äldre behöver tid och närhet
Äldre patienter behöver inte bara medicinsk vård. De behöver också få känslan av att någon som ser dem och bemöter dem med respekt. Men då måste personalen få mer tid och resurser, skriver undersköterskan Hala Al Hassan.
Fler nyheter
Detta kan vara viktigt för samverkan mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser där man kan utbyta erfarenheter och idéer kan vara ett nytt arbetssätt för att förhindra äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
