Elisabeth Carlstedt (2020). Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Lunds universitet.
Så arbetar äldreboendena med sina varumärken
Personer på äldreboenden blir bara äldre. Samtidigt sker en ökad marknadisering av äldreomsorgen. En ny avhandling från Lunds universitet undersöker den guldkantade bild som boendena skapar av sig själva i sin marknadsföring.
Elisabeth Carlstedt. Foto: Lunds universitet.
Elisabeth Carlstedt på Socialhögskolan vid Lunds universitet disputerar i dagarna med sin avhandling Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Där undersöker hon motsättningen i att de boende på äldreboenden i dag blir mer och mer sköra, samtidigt som äldreboendenas egna hemsidor och sociala medier beskriver livet där som fyllt av sociala aktiviteter och utflykter. Något som kan vara en del av den pågående marknadiseringen av äldreomsorgen.
– För att värna om boendets rykte gäller att visa upp en bild som motsvarar omgivningens krav och förväntan på hur ett bra äldreboende ska se ut. Frågan är hur väl dessa krav motsvarar brukarnas egna behov och önskemål, säger Elisabeth Carlstedt i ett pressmeddelande.
Studien behandlar tre grundläggande frågeställningar:
- Vilka bilder av äldreboenden konstrueras genom massmedia och sociala medier?
- Vad har marknadisering, medialisering och granskning inneburit för äldreboendens anseendehantering?
- Hur hanterar äldreboenden anseende i relation till externa krav och beskrivningar?
När Elisabeth Carlstedt granskade äldreboendens sociala medier såg hon att det fanns en betoning på gemenskap och aktiviteter, ett vanligt vardagsliv med extra guldkant. Sociala medier tycks ha blivit en del i ett bygga starka varumärken i marknadsföringen.
– De guldkantade framställningarna kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till. Många av de som jag intervjuade menade att det ibland inte var möjligt att tillgodose de yttre kraven. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter, säger Elisabeth Carlstedt.
Hennes avhandling baseras på 42 kvalitativa intervjuer med företrädare för äldreboenden, samt bilder från sociala medier och medierapportering om Socialstyrelsens brukarundersökning.
Läs avhandlingen
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.
Fler nyheter
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.
