Så arbetar äldreboendena med sina varumärken

Personer på äldreboenden blir bara äldre. Samtidigt sker en ökad marknadisering av äldreomsorgen. En ny avhandling från Lunds universitet undersöker den guldkantade bild som boendena skapar av sig själva i sin marknadsföring.
Elisabeth Carlstedt porträtt

Elisabeth Carlstedt. Foto: Lunds universitet.

Elisabeth Carlstedt på Socialhögskolan vid Lunds universitet disputerar i dagarna med sin avhandling Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Där undersöker hon motsättningen i att de boende på äldreboenden i dag blir mer och mer sköra, samtidigt som äldreboendenas egna hemsidor och sociala medier beskriver livet där som fyllt av sociala aktiviteter och utflykter. Något som kan vara en del av den pågående marknadiseringen av äldreomsorgen.

– För att värna om boendets rykte gäller att visa upp en bild som motsvarar omgivningens krav och förväntan på hur ett bra äldreboende ska se ut. Frågan är hur väl dessa krav motsvarar brukarnas egna behov och önskemål, säger Elisabeth Carlstedt i ett pressmeddelande.

Studien behandlar tre grundläggande frågeställningar:

  • Vilka bilder av äldreboenden konstrueras genom massmedia och sociala medier?
  • Vad har marknadisering, medialisering och granskning inneburit för äldreboendens anseendehantering?
  • Hur hanterar äldreboenden anseende i relation till externa krav och beskrivningar?

När Elisabeth Carlstedt granskade äldreboendens sociala medier såg hon att det fanns en betoning på gemenskap och aktiviteter, ett vanligt vardagsliv med extra guldkant. Sociala medier tycks ha blivit en del i ett bygga starka varumärken i marknadsföringen.

– De guldkantade framställningarna kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till. Många av de som jag intervjuade menade att det ibland inte var möjligt att tillgodose de yttre kraven. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter, säger Elisabeth Carlstedt.

Hennes avhandling baseras på 42 kvalitativa intervjuer med företrädare för äldreboenden, samt bilder från sociala medier och medierapportering om Socialstyrelsens brukarundersökning.

Läs avhandlingen

Relaterat

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Äldre man dricker ett glas vin

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.