Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson (2021). Konsekvenser av covid‐19‐pandemin för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående. Nka 2021:1 Rapport. Nationellt kompetenscenter anhöriga.

Så drabbar pandemin anhöriga
Med finansiering från Socialdepartementet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. Och resultatet, som nu publiceras i en rapport, visar att anhöriga påverkats på flera sätt.
– Kartläggningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, i en kommentar på Nka:s hemsida.
Den ökade belastningen har lett till att anhöriga drabbats av sämre hälsa och ökad social isolering. Dessutom har stödet till anhörigvårdare minskat och i vissa fall till och med ställts in.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
Det digitala stödet har däremot utvecklats, till exempel tillgången till digitala plattformar och stödet från it-avdelningarna i landets kommuner.
I rapporten ger Nka också förslag på åtgärder som kan förstärka stödet till anhöriga under en kris. På kort sikt vill man se riktlinjer för säkrat stöd även i kristider, ökad digital kompetens och bättre anpassad information, som kan nå fler. I ett längre perspektiv behövs ett starkare anhörigperspektiv, en utvecklad lagstiftning, bättre beredskapsplanering, bättre utbildning och fördjupad forskning och utveckling.
Relaterat

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Det omätbara finaste
Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…
Fler nyheter

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet
Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla…

Kortare arbetsdag gynnar personal
Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.