Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson (2021). Konsekvenser av covid‐19‐pandemin för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående. Nka 2021:1 Rapport. Nationellt kompetenscenter anhöriga.
Så drabbar pandemin anhöriga
Med finansiering från Socialdepartementet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. Och resultatet, som nu publiceras i en rapport, visar att anhöriga påverkats på flera sätt.
– Kartläggningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, i en kommentar på Nka:s hemsida.
Den ökade belastningen har lett till att anhöriga drabbats av sämre hälsa och ökad social isolering. Dessutom har stödet till anhörigvårdare minskat och i vissa fall till och med ställts in.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
Det digitala stödet har däremot utvecklats, till exempel tillgången till digitala plattformar och stödet från it-avdelningarna i landets kommuner.
I rapporten ger Nka också förslag på åtgärder som kan förstärka stödet till anhöriga under en kris. På kort sikt vill man se riktlinjer för säkrat stöd även i kristider, ökad digital kompetens och bättre anpassad information, som kan nå fler. I ett längre perspektiv behövs ett starkare anhörigperspektiv, en utvecklad lagstiftning, bättre beredskapsplanering, bättre utbildning och fördjupad forskning och utveckling.
Relaterat
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…