Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson (2021). Konsekvenser av covid‐19‐pandemin för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående. Nka 2021:1 Rapport. Nationellt kompetenscenter anhöriga.
Så drabbar pandemin anhöriga
Med finansiering från Socialdepartementet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. Och resultatet, som nu publiceras i en rapport, visar att anhöriga påverkats på flera sätt.
– Kartläggningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, i en kommentar på Nka:s hemsida.
Den ökade belastningen har lett till att anhöriga drabbats av sämre hälsa och ökad social isolering. Dessutom har stödet till anhörigvårdare minskat och i vissa fall till och med ställts in.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
Det digitala stödet har däremot utvecklats, till exempel tillgången till digitala plattformar och stödet från it-avdelningarna i landets kommuner.
I rapporten ger Nka också förslag på åtgärder som kan förstärka stödet till anhöriga under en kris. På kort sikt vill man se riktlinjer för säkrat stöd även i kristider, ökad digital kompetens och bättre anpassad information, som kan nå fler. I ett längre perspektiv behövs ett starkare anhörigperspektiv, en utvecklad lagstiftning, bättre beredskapsplanering, bättre utbildning och fördjupad forskning och utveckling.
Relaterat
Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner
Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Tuff press på anhöriga
Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid…
Fler nyheter
AI ska upptäcka sjukdomar i god tid
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…