Jens Offerman, Steven M Schmidt, Susanne Iwarsson och Sofi Fristedt (2024). Self-reported changes in use of and attitudes toward ICT in three generations in Sweden during the early phase of the covid-19 pandemic. Gerontology and geriatric medicine.
Foto: Syda Productions/Mostphotos
Så förändrades våra digitala vanor under pandemin
Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskare från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.
Coronapandemin ökade behovet av att upprätthålla sociala kontakter trots fysisk isolering. En viktig del i detta blev att använda olika typer av digital teknik, som sms, videosamtal, sociala medier och näthandel. I en studie från Lunds universitet har forskare nu sammanställt svaren från en enkätstudie som behandlar den tidiga fasen av pandemin och hur man förändrade sin användning av informationsteknologi då. I analysen delar de upp svaren efter generation: 30–39, 50–59, and 70–79 år.
En majoritet svarade att de använde digital teknik oftare än innan pandemin, främst för att hålla kontakt med familj och vänner. Men det var den äldsta åldersgruppen som stod ut i svaren. Det 57 procent troligare att de hade ökat sin användning, jämfört med svaren från den yngsta åldersgruppen. Däremot var det få som tyckte att deras inställning hade förändrats speciellt mycket till digital teknik, 75 procent i den äldsta gruppen kände också att de hade den kunskap de behövde för att använda den.
De tekniker som ökade mest i den äldsta gruppen var telefonsamtal och sms till familj och vänner, samt att ta del av nyheter och offentlig information.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Fler nyheter
Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
