Vetenskap och allmänhet (2022). Ett medborgarforskningsprojekt om tillgängligheten i Sveriges bostäder. VA-rapport 2022:5.

Så gick det för Bostadsförsöket
Med Forskarfredag har Vetenskap och allmänhet skapat en plattform för medborgarforskning, där framför allt skolklasser hjälper forskare att samla in data samtidigt som de lär sig något om hur forskning går till. 2021 gjorde de gemensam sak med CASE, Centre of ageing and supportive environements, vid Lunds universitet och skapade Bostadsförsöket. Projektet är unikt på så vis att medborgarforskning sällan har äldre personer som målgrupp. Målet var att samla in uppgifter om vilka miljöhinder som finns i svenska bostäder.
– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket, vid ett webbinarium som refereras på Vetenskap och allmänhets hemsida.
Sammanlagt fick man in mätningar från 1 180 bostäder, som hade i genomsnitt 14 miljöhinder var. I småhus fanns generellt fler hinder än i lägenheter.
– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.
En fråga som kom upp under seminariet var om det verkligen var så lyckat att man var tvungen att installera en app på sin telefon för att kunna delta i Bostadsförsöket, något forskarna tänkt på under arbetsprocessen, och även studerat.
– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sa Joakim Frögren, doktorand som undersökt just vad äldre personer tyckte om att delta i datainsamlingen.
Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Döden på spåren – förr och nu
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…

Se tecken på döden tidigare
Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene…
Fler nyheter

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Personal målar möten med döden
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Rika lever över tio år längre än fattiga
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…