Foto: Mostphotos/Giovanni Gagliardi

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet leda ett nytt forskningsprojekt som har målet att minska antalet höftfrakturer genom att anpassa vården efter patientens behov.

Fallskador dödar och skadar fler människor än alla andra typer av skador tillsammans. Äldre personer och sjuka är värst drabbade. I Sverige sker varje år 85 000 benbrott som kan kopplas till benskörhet, i åldersgruppen 50 år eller äldre. 16 000 av dessa är höftfrakturer.

Trots att det är många äldre som bryter höften har åldersgruppen inte varit någon högprioriterad grupp inom vården. Ett forskningsprojekt som leds av forskare från Örebro universitet ska ändra på detta genom att förbättra och individanpassa vårdprocessen.

Forskarna ska i en studie bland annat undersöka vad effekten blir av att optimera vården utifrån patientens skörhetsgrad redan innan operation. I det första steget ska läkare göra en bedömning av hur skör patienten är, med fokus på den fysiska förmåga som kan ha betydelse för att få nya frakturer.

Beroende på hur skör patienten är ska vården anpassas redan innan kirurgi, och behandling för benskörhet ska sättas in i ett tidigare skede än i dag. Även omvårdnaden och rehabiliteringen ska individanpassas efter patientens behov och hälsotillstånd. På så sätt skräddarsys hela vårdprocessen.

Förhoppningen är att projektet leder till att vårdens kvalitet förbättras och att antalet äldre som får fallskador och frakturer minskar.

– Att operera en höftfraktur kostar ungefär 140 000 kronor, vilket innebär att varje fraktur som kan förebyggas inte bara innebär minskat lidande, utan också en avsevärd kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården, säger Maria Hälleberg Nyman, som leder studien, i ett pressmeddelande.

Projektet finansieras av Nyckelfonden och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro län och Umeå universitet.

Relaterat

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Fler nyheter

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…