Foto: Mostphotos/Giovanni Gagliardi

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet leda ett nytt forskningsprojekt som har målet att minska antalet höftfrakturer genom att anpassa vården efter patientens behov.

Fallskador dödar och skadar fler människor än alla andra typer av skador tillsammans. Äldre personer och sjuka är värst drabbade. I Sverige sker varje år 85 000 benbrott som kan kopplas till benskörhet, i åldersgruppen 50 år eller äldre. 16 000 av dessa är höftfrakturer.

Trots att det är många äldre som bryter höften har åldersgruppen inte varit någon högprioriterad grupp inom vården. Ett forskningsprojekt som leds av forskare från Örebro universitet ska ändra på detta genom att förbättra och individanpassa vårdprocessen.

Forskarna ska i en studie bland annat undersöka vad effekten blir av att optimera vården utifrån patientens skörhetsgrad redan innan operation. I det första steget ska läkare göra en bedömning av hur skör patienten är, med fokus på den fysiska förmåga som kan ha betydelse för att få nya frakturer.

Beroende på hur skör patienten är ska vården anpassas redan innan kirurgi, och behandling för benskörhet ska sättas in i ett tidigare skede än i dag. Även omvårdnaden och rehabiliteringen ska individanpassas efter patientens behov och hälsotillstånd. På så sätt skräddarsys hela vårdprocessen.

Förhoppningen är att projektet leder till att vårdens kvalitet förbättras och att antalet äldre som får fallskador och frakturer minskar.

– Att operera en höftfraktur kostar ungefär 140 000 kronor, vilket innebär att varje fraktur som kan förebyggas inte bara innebär minskat lidande, utan också en avsevärd kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården, säger Maria Hälleberg Nyman, som leder studien, i ett pressmeddelande.

Projektet finansieras av Nyckelfonden och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro län och Umeå universitet.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…