Foto: Mostphotos/Giovanni Gagliardi

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet leda ett nytt forskningsprojekt som har målet att minska antalet höftfrakturer genom att anpassa vården efter patientens behov.

Fallskador dödar och skadar fler människor än alla andra typer av skador tillsammans. Äldre personer och sjuka är värst drabbade. I Sverige sker varje år 85 000 benbrott som kan kopplas till benskörhet, i åldersgruppen 50 år eller äldre. 16 000 av dessa är höftfrakturer.

Trots att det är många äldre som bryter höften har åldersgruppen inte varit någon högprioriterad grupp inom vården. Ett forskningsprojekt som leds av forskare från Örebro universitet ska ändra på detta genom att förbättra och individanpassa vårdprocessen.

Forskarna ska i en studie bland annat undersöka vad effekten blir av att optimera vården utifrån patientens skörhetsgrad redan innan operation. I det första steget ska läkare göra en bedömning av hur skör patienten är, med fokus på den fysiska förmåga som kan ha betydelse för att få nya frakturer.

Beroende på hur skör patienten är ska vården anpassas redan innan kirurgi, och behandling för benskörhet ska sättas in i ett tidigare skede än i dag. Även omvårdnaden och rehabiliteringen ska individanpassas efter patientens behov och hälsotillstånd. På så sätt skräddarsys hela vårdprocessen.

Förhoppningen är att projektet leder till att vårdens kvalitet förbättras och att antalet äldre som får fallskador och frakturer minskar.

– Att operera en höftfraktur kostar ungefär 140 000 kronor, vilket innebär att varje fraktur som kan förebyggas inte bara innebär minskat lidande, utan också en avsevärd kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården, säger Maria Hälleberg Nyman, som leder studien, i ett pressmeddelande.

Projektet finansieras av Nyckelfonden och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro län och Umeå universitet.

Relaterat

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Fler nyheter

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…