Foto: Mostphotos/Giovanni Gagliardi

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet leda ett nytt forskningsprojekt som har målet att minska antalet höftfrakturer genom att anpassa vården efter patientens behov.

Fallskador dödar och skadar fler människor än alla andra typer av skador tillsammans. Äldre personer och sjuka är värst drabbade. I Sverige sker varje år 85 000 benbrott som kan kopplas till benskörhet, i åldersgruppen 50 år eller äldre. 16 000 av dessa är höftfrakturer.

Trots att det är många äldre som bryter höften har åldersgruppen inte varit någon högprioriterad grupp inom vården. Ett forskningsprojekt som leds av forskare från Örebro universitet ska ändra på detta genom att förbättra och individanpassa vårdprocessen.

Forskarna ska i en studie bland annat undersöka vad effekten blir av att optimera vården utifrån patientens skörhetsgrad redan innan operation. I det första steget ska läkare göra en bedömning av hur skör patienten är, med fokus på den fysiska förmåga som kan ha betydelse för att få nya frakturer.

Beroende på hur skör patienten är ska vården anpassas redan innan kirurgi, och behandling för benskörhet ska sättas in i ett tidigare skede än i dag. Även omvårdnaden och rehabiliteringen ska individanpassas efter patientens behov och hälsotillstånd. På så sätt skräddarsys hela vårdprocessen.

Förhoppningen är att projektet leder till att vårdens kvalitet förbättras och att antalet äldre som får fallskador och frakturer minskar.

– Att operera en höftfraktur kostar ungefär 140 000 kronor, vilket innebär att varje fraktur som kan förebyggas inte bara innebär minskat lidande, utan också en avsevärd kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården, säger Maria Hälleberg Nyman, som leder studien, i ett pressmeddelande.

Projektet finansieras av Nyckelfonden och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro län och Umeå universitet.

Relaterat

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

En annorlunda relationsexpert

Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Fler nyheter

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…

Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…