Så lever äldre med inopererad hjärtstartare

Personer med risk för hjärtstillestånd kan få en hjärtstartare inopererad. Men lite har varit känt om vad de tänker om behandlingen. Det har en studie i Gävle nu försökt ta reda på.
Röntgenbild på en inopererad hjärtstartare, ICD

Röntgenbild av ICD. Foto: PaulT/Wikimedia/CC BY-SA 3.0

Forskare från Centrum för forskning och utveckling vid Region Gävleborg och Högskolan i Gävle har genomfört en studie där de intervjuar 20 personer mellan 80 och 89 år om deras upplevelser av att leva med en inopererad hjärtstartare, ICD.

Intervjuerna visade att deltagarna hade förtroende för behandlingen. De var väl medvetna om sin höga ålder, men uppgav att ICD:n gjorde att de kunde slappna av och leva ett aktivt liv. Deras hjärtstartare var en del av vardagen.

Samtidigt som de flesta sa att de inte tänkte på döden, utan försökte leva i nuet, vittnade några intervjupersoner om en oro över att hjärtstartaren kan göra döden utdragen och mindre stillsam.

– ICD kan bli som ett tveeggat svärd, å ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden, säger Peter Magnusson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.

Det visade sig att många inte hade så stor kunskap om ICD-behandlingen. De visste till exempel inte att det går att inaktivera hjärtstartaren vid livets slut. Några personer tänkte på det som en form av dödshjälp när de diskuterade frågan i intervjuerna.

– ICD ger en trygghet och kan förlänga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga, som hos vårdpersonalen, säger Peter Magnusson.

Ungefär 13 000 personer lever i dag med ICD i Sverige.

Läs forskningsartikeln

Jenny Wising, Gustav Mattsson, Komalsingh Rambaree, Mikaela Willmer, Marita Wallhagen och Peter Magnusson (2021). ”Life with a device”: the octogenarians’ experiences with an implantable cardioverter-defibrillator – a qualitative study. European journal of cardiovascular nursing.

Relaterat

Uppehåll mellan måltider kan leda till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.

Fler nyheter

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.