Jenny Wising, Gustav Mattsson, Komalsingh Rambaree, Mikaela Willmer, Marita Wallhagen och Peter Magnusson (2021). ”Life with a device”: the octogenarians’ experiences with an implantable cardioverter-defibrillator – a qualitative study. European journal of cardiovascular nursing.
Så lever äldre med inopererad hjärtstartare
Personer med risk för hjärtstillestånd kan få en hjärtstartare inopererad. Men lite har varit känt om vad de tänker om behandlingen. Det har en studie i Gävle nu försökt ta reda på.
Röntgenbild av ICD. Foto: PaulT/Wikimedia/CC BY-SA 3.0
Forskare från Centrum för forskning och utveckling vid Region Gävleborg och Högskolan i Gävle har genomfört en studie där de intervjuar 20 personer mellan 80 och 89 år om deras upplevelser av att leva med en inopererad hjärtstartare, ICD.
Intervjuerna visade att deltagarna hade förtroende för behandlingen. De var väl medvetna om sin höga ålder, men uppgav att ICD:n gjorde att de kunde slappna av och leva ett aktivt liv. Deras hjärtstartare var en del av vardagen.
Samtidigt som de flesta sa att de inte tänkte på döden, utan försökte leva i nuet, vittnade några intervjupersoner om en oro över att hjärtstartaren kan göra döden utdragen och mindre stillsam.
– ICD kan bli som ett tveeggat svärd, å ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden, säger Peter Magnusson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.
Det visade sig att många inte hade så stor kunskap om ICD-behandlingen. De visste till exempel inte att det går att inaktivera hjärtstartaren vid livets slut. Några personer tänkte på det som en form av dödshjälp när de diskuterade frågan i intervjuerna.
– ICD ger en trygghet och kan förlänga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga, som hos vårdpersonalen, säger Peter Magnusson.
Ungefär 13 000 personer lever i dag med ICD i Sverige.
Läs forskningsartikeln
Relaterat
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
Fler nyheter
Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre
Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.
