Så lever äldre med inopererad hjärtstartare

Personer med risk för hjärtstillestånd kan få en hjärtstartare inopererad. Men lite har varit känt om vad de tänker om behandlingen. Det har en studie i Gävle nu försökt ta reda på.
Röntgenbild på en inopererad hjärtstartare, ICD

Röntgenbild av ICD. Foto: PaulT/Wikimedia/CC BY-SA 3.0

Forskare från Centrum för forskning och utveckling vid Region Gävleborg och Högskolan i Gävle har genomfört en studie där de intervjuar 20 personer mellan 80 och 89 år om deras upplevelser av att leva med en inopererad hjärtstartare, ICD.

Intervjuerna visade att deltagarna hade förtroende för behandlingen. De var väl medvetna om sin höga ålder, men uppgav att ICD:n gjorde att de kunde slappna av och leva ett aktivt liv. Deras hjärtstartare var en del av vardagen.

Samtidigt som de flesta sa att de inte tänkte på döden, utan försökte leva i nuet, vittnade några intervjupersoner om en oro över att hjärtstartaren kan göra döden utdragen och mindre stillsam.

– ICD kan bli som ett tveeggat svärd, å ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden, säger Peter Magnusson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.

Det visade sig att många inte hade så stor kunskap om ICD-behandlingen. De visste till exempel inte att det går att inaktivera hjärtstartaren vid livets slut. Några personer tänkte på det som en form av dödshjälp när de diskuterade frågan i intervjuerna.

– ICD ger en trygghet och kan förlänga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga, som hos vårdpersonalen, säger Peter Magnusson.

Ungefär 13 000 personer lever i dag med ICD i Sverige.

Läs forskningsartikeln

Jenny Wising, Gustav Mattsson, Komalsingh Rambaree, Mikaela Willmer, Marita Wallhagen och Peter Magnusson (2021). ”Life with a device”: the octogenarians’ experiences with an implantable cardioverter-defibrillator – a qualitative study. European journal of cardiovascular nursing.

Relaterat

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Stiftelsen Äldrecentrums Åsa Hedberg Rundgren har skaffat sig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Fler nyheter

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.