Jenny Wising, Gustav Mattsson, Komalsingh Rambaree, Mikaela Willmer, Marita Wallhagen och Peter Magnusson (2021). ”Life with a device”: the octogenarians’ experiences with an implantable cardioverter-defibrillator – a qualitative study. European journal of cardiovascular nursing.
Så lever äldre med inopererad hjärtstartare

Röntgenbild av ICD. Foto: PaulT/Wikimedia/CC BY-SA 3.0
Forskare från Centrum för forskning och utveckling vid Region Gävleborg och Högskolan i Gävle har genomfört en studie där de intervjuar 20 personer mellan 80 och 89 år om deras upplevelser av att leva med en inopererad hjärtstartare, ICD.
Intervjuerna visade att deltagarna hade förtroende för behandlingen. De var väl medvetna om sin höga ålder, men uppgav att ICD:n gjorde att de kunde slappna av och leva ett aktivt liv. Deras hjärtstartare var en del av vardagen.
Samtidigt som de flesta sa att de inte tänkte på döden, utan försökte leva i nuet, vittnade några intervjupersoner om en oro över att hjärtstartaren kan göra döden utdragen och mindre stillsam.
– ICD kan bli som ett tveeggat svärd, å ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden, säger Peter Magnusson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.
Det visade sig att många inte hade så stor kunskap om ICD-behandlingen. De visste till exempel inte att det går att inaktivera hjärtstartaren vid livets slut. Några personer tänkte på det som en form av dödshjälp när de diskuterade frågan i intervjuerna.
– ICD ger en trygghet och kan förlänga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga, som hos vårdpersonalen, säger Peter Magnusson.
Ungefär 13 000 personer lever i dag med ICD i Sverige.
Relaterat

Följ med på stormig tandemturné
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Fler nyheter

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet
Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Kortare arbetsdag gynnar personal
Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.