Så påverkar robotdjur äldres hälsa

De senaste åren har robotdjur på äldreboenden i Sverige blivit en allt vanligare syn. Men vilken nytta gör de egentligen? Enligt en rapport från SBU kan robotdjur öka välmåendet hos äldre personer med demens, men långt ifrån alla har en positiv upplevelse av robotarna.

Intresset för att använda djur som terapiform på särskilda boenden har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat att denna form av terapi kan öka känslan av gemenskap och engagemang samt minska depression. I många fall är det dock inte möjligt eller lämpligt att använda levande djur – då är robotdjur ett alternativ.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin senaste rapport analyserat en vetenskaplig översikt om effekten av robotdjur inom äldreomsorgen.

Resultaten därifrån visar att robotdjur kan vara positiva för hälsa och välbefinnandet hos äldre personer, speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom.

Äldre, personal och anhöriga tycker att robotarna har bidragit till minskad ensamhet och depression, att minnet har stimulerat och att de äldre känt en större tillhörighet till boendet. De har även upplevt ökad livsglädje och socialt samspel.

Men inte alla hade en positiv erfarenhet av robotdjuren.

”Interaktionen med robotdjur kan variera utifrån personliga erfarenheter av husdjur och även av vilken sorts robotdjur det är och vilka egenskaper roboten har”, står det i rapporten.

Rapportförfattarna tycker därför att det är viktigt att robotdjuren används utifrån de enskilda individernas behov och intressen.

Fakta
SBU kommenterar

I serien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.

Projektgruppen för rapporten om robotdjur bestod av Charlotta Ryd och Helena Strehlenert, båda utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Granskare var Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna samt Karolinska institutet, Ulrik Kihlbom, docent vid Uppsala universitet, och Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet.

Från SBU deltog projektledaren Knut Sundell och projektadministratören Irini Åberg.

Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Fler nyheter

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Vårdarbete mer komplext än vad som framgår i riktlinjer

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…

Äldre man tittar på massor av tabletter som ligger på bordet

Ny strategi för att minska äldres läkemedelsanvändning

I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…

Äldre kvinna sitter på sängkant med gångbord framför sig

Allt fler söker stöd när behoven redan är stora

Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…